Sök:

Sökresultat:

1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 29 av 96

Utegym i staden : attraktiva för alla

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen

Stockholmsoperan, StadsgÄrdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillÄta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka mÀnniskor att vistas pÄ platsen, dag som natt, Stockholmsbo som vÀrmlandsbo. Oavsett om du gÄr pÄ opera eller bara tar en kvÀllspromenad, vill Àta en god matbit eller fika pÄ café, ska operan tillgodose alla dessa behov..

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet.

VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.

V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Möten i det offentliga rummet ? om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion

MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast betraktas som ett fenomen.

Upplösning i staden : En studie av individ och struktur i Paul Austers City of Glass

The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flĂąnuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity..

Gröna Àngar och röda lador: en studie av den första gröna vÄgen i PiteÄbygden

Svenska folket uppmÀrksammas ofta pÄ olika miljöproblem. SÄvÀl tidningar som radio- och TV-program fylls av nyheter och reportage om ozonskiktet, vÀxthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas frÄn mÀnsklig pÄverkan Àr emellertid ingen nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots mÄnga enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man sÀga att det egentligen inte var förrÀn under tiden efter andra vÀrldskriget och pÄ allvar inte förrÀn i slutet av 1960-talet, som förÀndringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och dÀrmed som sociala och politiska angelÀgenheter.

Karl XIV Johan-staty i Norrköping : En studie om dynamiken som skapades kring och genom invigningen av denna staty under tidsperioden frÄn 1844 till 1846

1800-talet betraktas som statyresandets epok dÄ sÀrskilt under andra hÀlften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar Àr tillfÀllen dÄ olika krafter mobiliseras för att markera vad som Àr vÀrdefullt i det förflutna men ocksÄ i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill sÀga frÄn statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.

Stadsmiljö och centrumhandel - Ömsedidigt beroende, ömsesidig möjlighet. - Fallet Landskrona

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

Planera i ett grönomrÄde : En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna.

Neoliberal planering, verklighet eller teori?

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->