Sökresultat:
1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 23 av 96
Grönytor för en klimatanpassad stad - En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi stÄr idag inför förÀndringar i klimatet sÄ som ökad nederbörd och ökade
temperaturer som kommer pÄverka vÄra stÀder. KlimatförÀnd- ringarnas förlopp Àr
komplexa och behöver dÀrför lÄng tid pÄ sig för att reagera fullt ut pÄ olika
slags pÄverkan. Anpassning till klimatför- Àndringarnas effekter blir dÀrför en
nödvÀndighet Àven om olika be- grÀnsningsÄtgÀrder vidtas. Grönska har visat sig
vara effektiv för att anpassa stÀder dÄ den verkar temperatursÀnkande och Àven
kan ta hand om nederbörd pÄ ett effektivt sÀtt. Stadens utformning och
tillgÄngen pÄ grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder
att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra
klimatförÀndringarnas effekter.
Ăstra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg : (Alternativt förslag till exploatering av planomrĂ„det Ljungaviken)
Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.
Utveckling av ny produktfamilj med handskar för anvÀndare inom street- outdoor segmentet. : En liten bit av naturen till staden, en liten bit av staden till naturen
This thesis describes the new construction of a small house and it includes studies of three heating systems: geothermal heating, district heating and pellet. The purpose of this thesis is to project a small house which can manage Building Regulations, BBR conditions and then examine three possible heating systems for the small house. This thesis is a literature study which gives an understanding of the heating systems technical structure, properties and costs. An empirical study completes the literature study by giving a deeper understanding of district heating costs and pellet costs. The empirical study contains two interviews, one of which was conducted in a district heating corporation and the other interview was conducted in a pellet corporation.
Kriminella nÀtverk : Fucked for Lifes etablering i Kramfors
Syftet med denna rapport Àr att söka att förstÄ varför vissa mÀnniskor söker sig till kriminella nÀtverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors pÄ grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och pÄ vilket sÀtt man ska arbeta för att lösa dem. FFL hÄller pÄ att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstÄr resursbrist för polisen dÄ antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjÀnst Àr för fÄ om en allvarlig situation skulle uppstÄ. GÀllande just FFL finns ett svÄrhanterligt problem för polisen, det Àr att det uppkommit en lokal svans av anhÀngare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL Àr uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhÄllningssÀtt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade pÄ denna typ av kriminalitet, ser pÄ detta problem. Rapporten bygger pÄ aktuell litteratur samt intervjuer med poliser.
SÀtt staden i rörelse! : stadsplanering för frÀmjande av vardagligt motionerande
I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av stÀderna pÄverkar invÄnarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa behovet av en mÄlmedveten samhÀllsplanering som avser att frÀmja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte Àr att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som pÄver-kar mÀnniskors vardagliga motionerande i staden, sÄ att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrÀmjande stadsplanering.
Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hÀlsotillstÄnd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvÄrd och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande Àr ett effektivt sÀtt att komma till rÀtta med detta utbredda folkhÀlsoproblem, vilket Àven regeringen framhÄllit som ett högt prioriterat mÄl. För att lyckas med detta krÀvs dock att stÀderna planeras och utformas för att frÀmja det vardagliga motionerandet.
I uppsatsen framkommer det att mÀnniskors vardagliga motionerande i hög grad pÄverkas av hur stÀderna planeras och utformas.
Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen
Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.
Att göra plats - Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen
av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens
utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning.
De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet
Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr
förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och
satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya
vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen.
Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och
platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare,
hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget?
Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det
ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en
större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya
invÄnare, turism och företagsetableringar.
Dunder och flak : ett gestaltningsförslag för Vassara torg och park i GÀllivare
Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i GÀllivares befintliga identitet. Förslaget Àr en del av ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur.
I GÀllivare pÄgÄr en omfattande samhÀllsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. BostÀder och viktiga samhÀllsfunktioner som gÄr förlorade mÄste ersÀttas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtÀtning av GÀllivare centralort. NÀr staden förtÀtas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar fÄr ett högre anvÀndartryck.
Rum i marginal - nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana
landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det
Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land
inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt
miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas
bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma
ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett
grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den
angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i
marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Banar spÄr vÀg för framtiden? En jÀmförande fallstudie av tre intraurbana kollektivtrafiksatsningar.
Dagens samhÀlle Àr helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport pÄ persontransporter. Ytterligare preciserat sÄ handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar pÄ detta. Rapporten Àr en jÀmförande fallstudie och har som mÄl att belysa hur olika kommuner motiverar nÀr en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i nÄgra av de problem och förutsÀttningar som finns inom Àmnet.
Den lÄga födelseviktens pÄverkan pÄ tillvÀxt och avvÀnjningsvikt hos smÄgrisar
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
RĂ€tten till staden : en kritisk granskning av medborgardeltagande inom svensk stadsplanering
MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och
politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av
medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.
LÀge för förÀndring? : permakulturens principer i lÀgenhet och stadsmiljö
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939
Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.
TilltrÀde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys.