Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Någonting händer i Stockholm, någonting strävar uppåt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknät har bytt riktning. Det är inte längre de horisontella spåren som sträcker sig ut från stadskärnan som visar vägen för expanderingen. Det är en ny längtan efter vertikala riktningar där staden förtätas på höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och växte upp i håller sakta på att förändras, detta är något jag är säker på.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser. Vilka tänkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa platser i staden och har det funnits motsättningar? Genom litteraturen framkommer det några tänkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.

Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..