Bakgrund och problemInköpare på företag har enligt flertalet forskare generellt fått en allt mer strategisk roll med vidgade arbetsuppgifter inom sitt företag. Fokus ligger på att identifiera och använda sig av de bäst lämpade leverantörerna. I konfektionsbranschen där friluftsklädföretag verkar är det viktigt att det finns goda bedömningsgrunder för att utvärdera sina leverantörer och mäta deras prestationer eftersom produkternas kvalitet och funktionalitet är avgörande för företagens framgång. Trots detta verkar det saknas den typen av bedömningsgrunder bland svenska friluftsklädföretag.SyfteAtt inom inköpsfunktionen hos svenska friluftsklädtillverkare studera om leverantörsbedömningar utförs samt identifiera bedömningsgrunder som används av inköparna på företagen för att analysera och utvärdera leverantörernas prestation.MetodEn kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts där tre friluftsklädföretag har varit de studerade objekten. För att uppnå syftet med uppsatsen har författarna kombinerat sekundär- och primärdata i form av tidigare forskning med att utföra två telefonintervjuer och en personlig intervju med personer som är ansvariga för inköp och leverantörsbedömningar hos de berörda företagen, Haglöfs, Cross och Fjällräven.Resultat och slutsatserI analysen konstateras att referensramen endast till viss del överensstämmer med materialet som framkommit i empirin.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Barn i yngre skolåldern spenderar mycket tid på skolgården; därför är det viktigt att de trivs där. Flera studier har visat på just vikten av anknytning till plats för människors psykiska välmående och känsla av samhörighet. Genom förståelse för vad platsanknytning är och hur det uppstår ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgårdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

I Nacka kommun pågår sedan 2008 ett projekt med att skapa två museer i Fisksätra. De två museerna består dels av ett historiecenter som berättar om Slaget vid Stäket 1719 då svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels består det av Fisksätra museum 2.0 där Fisksätraborna får dela med sig av sina egna berättelser från platsen. Syftet med museerna är bland annat att skapa identitet och inkludering i samhället och att locka fler besökare till området kring Stäket och Skogsö. Med hjälp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla Baggenstäkets historia och en basutställning kommer att finnas i Fisksätra Marina. Många utställningar använder sig av texter för att berätta om föremål och företeelser i utställningen.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie är den låga följsamhet som återfinns hos diabetespatienter både i Sverige och på andra ställen i världen, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mäter sin blodglukos regelbundet. Flera studier på ännet har kommit fram till att det krävs framförallt bättre anpassning till individuella behov när det gäller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt på metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgång av ämnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat på A IC värden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbättra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhållanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sämre resultat än för platsen ordinarie diabetesvård och de flesta gav ett bättre resultat. Alla rapporter som hittades gällde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..