Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

The bachelor thesis examines conceptions behind the Swedish public librarian?s opinions of the public library as a meeting place. The study uses the critical discourse analysis, developed by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, to analyze a focus group interview. The discourse analysis identifies four themes in the empirical material: the imagined arena of the meeting place, the behaviour in the meeting place, the meeting place?s librarian and the polemic against the meeting place.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt.

Syfte: Syftet är att ta del av människors livsberättelser kring tsunamikatastrofen med utgångspunkt i kris- och katastrofpsykologi. Vi vill även ta reda på vad det är som får människor att återvända till katastrofplatsen och hur livet går vidare efter en katastrof. Frågeställningar: Hur har krisförloppet sett ut för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka bearbetningsmetoder har människorna i vår urvalsgrupp använt sig av? Vilken innebörd fick återvändandet till Thailand/platsen för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka konsekvenser har katastrofen fört med sig för människorna i vår urvalsgrupp?Metod: Undersökningen som har genomförts i Thailand och vi har med en halvstrukturerad intervjuguide mött svenskar och thailändare som på något sätt drabbats av tsunamikatastrofen, annandag jul 2004. Vi har kompletterat berättelserna med observationer.Material: Vårt material består av åtta informanters livsberättelser om hur de upplevt katastrofen.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.