Uppsalas nya konstmuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringsträdgård är speciellt designad för att minska stress och öka återhämtning. Syftet med arbetet är att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan användas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för besökarna. Arbetet avgränsas till helande trädgårdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar på varför en vistelse i en helande trädgård har en återhämtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi människor evolutionärt sett är mer anpassade till ett liv i naturen och att det därmed har en lugnande effekt. En annan teori är att välmående kommer som följd av aktivitet i trädgården. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det är en plats där många människor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Vad är ett ?Urban building??Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner.Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ?Årets berättare? mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers don´t follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn?t seem to suit boys any better than girls.We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

Valet av ämne grundar sig i det rådande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen är dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrågar ett gestaltningsförslag till deras atriumgård i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan på människan är forskarna överens om. Det finns en efterfrågan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förändras och förbättra.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus.