Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vad som utmärker den goda läraren enligtgymnasieelever. Utifrån syftet har vi i litteraturen satt fokus på att definiera dengoda läraren ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlärarens ämneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lärare och elever. För att fåsvar på uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att få reda på vad de tycker kännetecknar en god lärare. Efter attvi bearbetat resultatet och ställt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godaläraren är någon som tar ledarrollen, är bestämd, är rättvis, har god ämneskunskap,har intresse och engagemang för ämne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.