Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 där stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare målbild för framtida slutavverkningsbestånd. Genom en tidig och hård låggallring är avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna träd med bäst förutsättningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestånd med lägre växtförutsättningar lika hårt som bestånd med goda växtförutsättningar, vilket får till följd att beståndsvolymen varierar och ingen hänsyn tas till beståndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av beståndutvecklingen och framtida skötselingrepp använder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen. Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar. Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur. Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik. Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspelmellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känslaav lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunnaförstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas somyrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvärdera och planera omvårdnadsarbetet.

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ?lägger sitt liv? i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

Studien används sig av ett jämförelseperspektiv där tre olika importmodeller används för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrågan. Studie syftar till är att skapa nya vikter, som bättre stämmer överens med det faktiska importinnehållet, för beräkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrågan. Korrigeringen av vikterna sker med utgångspunkt från Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrågan. Genom korrigering av den importviktade efterfrågan är avsikten att uppnå en importmodell som har bättre förklarings- och prognosförmåga än Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten från studien visar att genom en korrigering av den importviktade efterfrågan uppnås en bättre förklarings- och prognosförmåga.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ?Årets berättare? mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsättningar för lek i Vikenparken, Höganäs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsättningar till en så bra lekmiljö som möjligt. En följdfråga behandlas även; hur bör man med utgångspunkt från dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i Höganäs kommun? Rapporten är indelad i fyra delar: en första inledande del där bakgrunden till arbetet beskrivs. Del två redovisar min syntes.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier.