Den aktuella studien underso?ker sto?ld som bega?s av ansta?llda utifra?n en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer ? Situationella handlingsteorin. Syftet med studien a?r att testa huruvida denna teori utgo?r en la?mplig fo?rklaringsmodell fo?r sto?ld som bega?s av ansta?llda inom den svenska cafe?- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien a?mnar a?ven underso?ka om individers sto?ldbena?genhet skiljer sig a?t pa? respektive utanfo?r arbetsplatsen.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anställde. Studier av hälsofrämjande interventioner på arbetsplatsen visar att bäst resultat uppnås om interventionen riktar sig samtidigt till både individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanställda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, påverkat arbetsplatsen. Studien syftade även till att söka förståelse för chefernas vidare tankar kring hälsofrämjande arbete på organisationsnivå utifrån ett perspektiv där hela vardagen inkluderas.

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena.

NCC i Skellefteå har sedan våren 2004 använt sig av ett lönesystem som baseras på prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat både på yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det här arbetet var att NCC och vi skulle få en bättre bild av var kunskapsnivån ligger och komma med förslag på åtgärder som NCC kan använda sig av under sina informationsträffar.Tanken var att vi skulle jämföra prestationslönesystemet som används i Skellefteå mot klassisk ackordslön som används på NCC:s avdelning i Umeå. Tyvärr pågick det en lönetvist just då i Umeå så vi kunde inte genomföra vår enkätundersökning där. Vi fick istället endast förlita oss på enkätundersökningen som vi delade ut i Skellefteå.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet är ekonomiskt gynnsamt, ger bättre stämning på arbetsplatsen, bättre samarbete mellan tjänstemän och yrkesarbetare samt en högre kvalitet på slutprodukten.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö ? fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.