Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan Den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan Den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Bakgrund: När Den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av Den globala finanskrisen.Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen.Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen..

Kreditderivat har pekats ut som en av de huvudsakliga orsakerna till finanskrisen och som konsekvens har ett omfattande regulatoriskt reformarbete inletts. Den här uppsatsen utgör ett bidrag till den pågående regleringsdiskussionen och avser att (1) utreda vilken betydelse kreditderivat hade i utvecklingen av finanskrisen, och utifrån det (2) ge förslag på hur kreditderivat bör regleras..

Syftet med denna C?uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan den rådande finanskrisen och barns hälsa och hur detta i så fall påverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrån de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.Våra frågeställningar är:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hälsa och finanskrisen?? På vilket sätt har finanskrisen, direkt eller indirekt, påverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen påverkas av finanskrisen?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal från två olika skolor ifrån två olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jämföra vår empiri.

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet på en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig världen över och den svenska ekonomin påverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgången som följde. Under finanskrisen präglades företagens situation av enosäkerhet i omvärlden. Ekonomistyrning är ett av de verktyg företagen kan använda för att hanteraoro i omvärlden.

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga.Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter.

Vårterminen 2006.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder. Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av Den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat.