MRSA (Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus) är en infektionssjukdom som är relativt outforskad och kunskap om att leva med den är begränsad. Att drabbas av sjukdom påverkar ofta det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med MRSA. Litteraturstudien utfördes genom att tio kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Fyra kategorier framkom: Att leva i okunskap, Att inte få vård på samma villkor som andra, Att känna sig pestsmittad, Att begränsa sitt liv för att inte smitta andra.

Fibromyalgi är en vanlig orsak till långvarig smärta och dessa patienter befinner sig ofta i situationer som påverkar smärtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande förmåga kan uppstå när det exempelvis gäller att delta optimalt i hushållsarbete, förvärvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillämpas vid långvarigt smärttillstånd och att undersöka vilka andra smärtbedömningsinstrument som fanns att använda samt dess likheter och skillnader jämfört med VAS-skalan. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och dess tillämpning, Andra smärtbedömningsinstrument och dess tillämpning samt Likheter och skillnader mellan VAS-skalan och andra smärtbedömningsinstrument utifrån syftet. Att använda fler än ett smärtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, då andra påverkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

Med bakgrund mot den ökade penningutlåningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lån. Detta är en relativt ny kredit på marknaden och krediten är synnerligen samhällsdebatterad. Frågor som diskuteras är om SMS-lån är en skuldfälla och om den är en ockerliknande kredit. Därför är det intressant huruvida den är lik andra krediter på den svenska kreditmarknaden eller om den är så pass extrem att den inte går att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet är att undersöka om SMS-lånen avviker från andra krediters utformning och beteende.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

För att ta reda på hur väl en Multi-Agent-Systems-bot kan stå sig mot andra, icke-MAS-bottar, så har vi implementerat en bot till brädspelet Arimaa. Botten är implementerad i C++ och den kan spela mot andra bottar, eller människor, genom Arimaas officiella hemsida. Syftet har varit att skapa en fullfjädrad bot som både klarar av att spela korrekt, och att spela bra. För att ta reda på om MAS är en bra designfilosofi för Arimaa så har vi utmanat ett antal av de bottar som andra människor skapat och lagt upp på hemsidan. Alla bottarna har under tiden de legat uppe blivit rankade genom tävlingar och utmaningar och flera av dessa har tävlat om stora pengar, vilket betyder att människor har lagt mycket tid på dem.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Arbetsminnet är en viktig funktion för människans kognitiva förmåga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan påverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel är inlärning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera på högskola och att förbättra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden från andra terminen och 40 från sjätte terminen. Ett nätbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihågkomna ord) från andra till sjätte terminen.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med långvarig smärta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 år. Kvinnorna fick berätta om sina erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?Förändrat umgänge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter är förändrat? och ?Förändrad aktivitetsrepertoar?.

Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten talträning kan stärka och stimulera framförallt de elever som är blyga och tysta att vilja och våga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i två klasser, år 4 och år 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i båda klasserna med hjälp av handledarna samt genom observationer. Med hjälp av enkäter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter.Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare.Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar. .

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner.