Denna explorativa studie analyserar gemensamma och differentiella mönster för kommunikation och beteende hos användare i Hjälpforum. Målet med studien är att kartlägga aktiva användartyper med syfte att ge SVT kunskap om Hjälpforumets användare. Om forumadministratörer har mer kunskap om användarna i Hjälpforum kan de anpassa sin kommunikation utifrån användarnas individuella behov och öka deras förmåga att bidra med mer kvalitativ återkoppling. Detta kan i sin tur bidra till en positivare inställning och ökat förtroende hos användare i Hjälpforum. I denna studie kunde fem användartyper kartläggas i Hjälpforum med stöd av egen empiri och tidigare forskning.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av förändrade roller hos anhöriga till personer med demenssjukdom. Data har samlats från fem svenska skönlitterära självbiografier skrivna mellan åren 1988-2003. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?aktiviteterna förändrades, förlorades, tillkommer?, ? förändrat beteende? samt ? återskapa nära relation?. Resultatet visade att anhöriga fick förändrade roller inom arbete, fritid och socialt umgänge.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande diskurser och kulturella värderingar.

Motstridiga mål och människans medvetna eller omedvetna strävan efter bekvämlighet kan leda till problem när företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mål. I ett företag där arbetsmiljön präglas av stora säkerhetsrisker är chefers förmåga att motivera till arbete i enlighet med företagets säkerhetsmål avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med säkerhetsrisker är gruvbranschen. Syftet med denna studie är att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets säkerhetsmål. Studien har en deduktiv ansats där målsättningsteorin används som utgångspunkt.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra.

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens gällande deras gemensamma arbetssätt, gemensam kartläggning. Vårt syfte har varit att studera handläggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gällande arbetssättet gemensam kartläggning och belysa detta. Uppsatsens frågeställningar lyder följande: Hur ser samverkan gällande gemensam kartläggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad främjar en bra samverkan? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi använt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

År 2011 startade SDC, skogsnäringens IT-företag, arbetet med att övergå från en funktionsorganisation till en processorganisation. Detta har medfört förändringar i ledarskapet då tidigare avdelningschefer har ersatts med process- och resursägare. Syftet med denna undersökning har varit att identifiera förbättringsförslag för samarbetet mellan process- och resursägare vid SDC. Studien har en kvalitativ ansats då samarbetet mellan process- och resursägare har studerats. En kvalitativ ansats har valts då målet är att uppfatta informanternas upplevelser kring samarbetet mellan process- och resursägare så nära verkligheten som möjligt.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

Examensarbete 10 poängi LärarutbildningenVårterminen 2007SAMMANFATTNINGÅsa Lobsien, Annette Persson & Jennie SandbergEn gemensam värdegrund? Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande målEn studie om den gemensamma värdegrunden inom förskolan?Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachers´ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att sätta ord på. Alla talar vi om en värdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma värdegrund om inte vi inom förskolan för ständiga diskussioner om innehållet och vad värdegrunden står för. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas föreställningar kring begreppet värdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med värdegrunden i förskolan. För att finna svar på detta har vi lämnat ut intervjuenkäter och haft fokussamtal med pedagoger på två förskolor.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

SAMMANFATTNING   Inledning: Vårdrelaterade infektioner är ett stort och kostsamt problem i vården. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svårbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sårinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass på aktuell klinik år 2004 respektive år 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sårinfektion.Metod: En beskrivande studie med jämförande inslag via journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat någon ökad frekvens av postoperativa sårinfektioner avseende år 2004 respektive 2007 på den studerade avdelningen. Antalet operationer är konstant och antalet infektioner obetydligt färre.