Forskare och praktiker har under de senaste decennierna påpekat hur införandet avmanagement, det vill säga en företagsinspirerad styrtrend inriktad på organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förändrar advokatyrket. Advokatyrket har länge präglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik på advokatbyrån Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt två faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell där begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,målkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med åttarespondenter på advokatbyrån Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien är attmanagement på Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.The question:- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk aktivitet i en friskvårdssatsning hos en grupp friska kontorsanställda påverkade deras riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom - blodtryck, kroppsvikt samt blodfetter.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest. Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare någon gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått en hälsokontrollmed provtagning per år.Resultat/diskussion:De som inte deltagit i friskvårdsprojeket och träningen ökade i vikt, fick högre blodtryck och försämrade sina blodfetter, jämfört med de som tränat 2-3 ggr per vecka. Slutsats:Friskvårdssatsningen gav en positiv effekt på riskfaktorer genom att minska kroppsvikten, sänka blodtrycket och sänka blodfetterna.Man kan på så sätt minska risken för hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och strokeoch minska antalet sjukskrivningsdagar..

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Syfte: Målet med detta arbete är att göra en jämförande studie utifrån ett Skoldatateks två arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT används i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet är att undersöka hur IKT kan användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar på en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusområde. Även IKT-relaterad teori och forskning är inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkätundersökning och observationer använts. I arbetet ingår två grupper elever, två klasslärare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, två enkätundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har blivit allt mer förekommande och prevalensen ökar dramatiskt över hela världen. Sedan raffinerade kolhydrater introducerades har även kariessjukdomen fått större utbredning. Då det finns gemensamma bakomliggande faktorer som påverkar både vikt och kariesprevalens vill vi i vår litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan body mass index (BMI) och kariesprevalens för barn och ungdomar. Efter sökningar i den medicinska databasen PubMed på artiklar från de senaste 5 åren fann vi oeniga resultat med jämn fördelning. Resultatet av litteraturstudien är att två av de undersökta studierna tyder på att det inte finns något samband mellan BMI och kariesprevalens, lika många anser att det finns en svag eller möjlig association, medan två studier ansåg att det fanns ett signifikant samband.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger.