Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmärke i staden. I arbetet ligger fokus på skala och utformning, två nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-området, Västra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

 InledningDagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital.ProblemformuleringVad innebär begreppet intellektuellt kapital?SyfteVi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget.MetodI vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor årligen med bröstcancer. Sjukdomen påverkar hela kvinnans livssituation då den medför en rad fysiska förändringar som påverkar identiteten som kvinna och självuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner är inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förändrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar:Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren?I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007?MetodSom utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.