Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Att bedöma en person utifrån de signaler den skickar är ett instinktivt beteende. Denna studie har två olika delar. Den första är en observation av hur man kan uppfatta en lärares ickeverbala kommunikation med avseende på användandet av röst, mimik, gester och ögon. Dessa olika bitar brukar räknas som ?kroppsspråk?.

Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad..

I mitt examensarbete har jag koncentrerat mig på produkters taktila och haptiska kvaliteter. Jag ville bland annat undersöka vad som upplevs som intressant i olika former när man inte ser dem och hur man kan få föremål att kännas intressanta och uttrycksfulla utifrån ett känselperspektiv. Bakgrunden är att jag ofta kommit på mig själv med att formge saker till största delen för ögat medan jag ofta uppskattar produkter främst utifrån hur de känns att använda. För att få arbeta med olika aspekter av känsel valdes tre produkter som man möter och använder på olika sätt. Produkterna är en dimmer, en väckarklocka, och ett överfallslarm.Dimmern har inspirerats från rörelser man minns med kroppen.

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare.I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att arbeta med utomhus.

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan.

Bakgrund: Alkoholism är en sjukdom som orsakar två och en halv miljon dödsfall varje år runtom världen. Alkohol skadar själen och kroppen från topp till tå. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem är en av förutsättningar för att stödja patient i hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem är bland personal inom primär vård och inom somatiska vårdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM).

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.