Man ska låta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som känns meningsfulla och roliga. Det är även viktigt att barnen får skriva mycket och att de får skriva utifrån sin förmåga och sina egna erfarenheter. Högläsning kan stimulera barnen på ett bra sätt och inspirera till Den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att använda sig avutifrån deras tydliga struktur och fantasifulla innehåll. Syftet med vår undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Sammanfattning (Abstract) Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas.SyfteSyftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring Den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär Den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har Den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring Den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i Den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i Den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under Den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att Den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom Den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att Den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse.

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i Den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter Den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i Den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

BakgrundI Den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i Den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll.

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till Den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat. .

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien är att analysera samt försöka förstå och reda ut fyra pedagogers syn på Den fria leken i förskolan. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilken syn har fyra pedagoger på Den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med Den fria leken? Finns det likheter och skillnader på pedagogers syn på fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rättsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krävs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkänns av värdlandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartläggning av hur erkännandeprocessen ser ut i samtliga medlemsländer. Kartläggningen är baserad på tio variabler som härletts ur direktiv 89/48/EEG.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i Den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i Den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i Den fria verksamheten i förskolan.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under Den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under Den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under Den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner.

Mitt examensarbete behandlar förskolepedagogers syn på Den fria leken. Problemet är ofta vad pedagogerna ska lägga i ordet fritt. Jag har dock kommit fram till att de flesta förskolepedagoger är relativt samstämmiga vad gäller friheten kontra de regler som behövs i Den fria leken, men att det finns oenigheter om t.ex. var man ska dra gränsen när barn leker krig och hur tillåtande man ska vara när det gäller de mer fysiska lekarna, som att springa och jaga varandra, brottas och när barnen, enligt pedagogerna, är högljudda. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod i mitt examensarbete och spelade in intervjuerna, med sex förskolepedagoger, på min Iphone 5, för att sen skriva ner dem ordagrant och efter det övergå till att sammanställa resultat och analysera intervjuerna. Jag har analyserat intervjuerna utifrån mina frågeställningar: > Vad innebär fri lek i förskolan, enligt pedagogerna? > Vad anser pedagogerna att syftet är med Den fria leken? > Vilka regleringar finns kring fri lek och vad kan dessa innebära? I mina teoretiska utgångspunkter vid analysen har jag använt mig av såväl Vygotskij och Dewey, som av moderna forskare som Pramling Samuelsson och Knutsdotter Olofsson. Efter att ha gjort detta arbete har jag kommit fram till att samtliga pedagoger ser Den fria leken som det viktigaste på förskolan.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om Den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och Den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.