Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen iställetför till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att någraav förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärarearbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigtatt ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas..

The purpose of this study is to highlight how preschool teachers reason about their own beliefs about their active participation in the play. The study is a qualitative research method where interviews have been used to talk with four preschool teachers to obtain their perceptions of their participation in the play. I have approached my questions through previous research and theses which turns to play and preschool teachers' involvement. The result of my study shows that preschool teachers see differently on their active participation, but they think that active participation is essential for the development of the play and that by being involved in the play in different ways will create interaction and interactivity. The result also shows that preschool teachers find great joy in participating in the play, and also that many relationships will be established by participation in the play..

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola.Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen.

BAKGRUND: Då matematik aldrig har varit mitt favoritämne i skolan blev jag starktfascinerad av ämnet under VFU i förskoleklass då pedagogerna där uppmärksammade mig på all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting är olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie är att identifiera tecken hos barn på att de är intresserade och motiverade att lära matematik så att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lärande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning där jag främst har använt mig av videoobservationer. Studien har skett på min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i åldrarna 1-6 år.RESULTAT: Barn använder matematik i sin vardag, vid påklädning, i leken och imatsituationer, men det troliga är att de inte vet om det. Därför behöver de hjälp med att sätta ord på detta fenomen. Det är då av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog är närvarande för att fånga upp matematiken när den uppstår..

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.