Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt.Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på..

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Tjädern (Tetrao urogallus) är en av arterna skogshöns med sitt utbredningsområde Europa och Ryssland. Den är väl anpassad till ett liv i det norra barrskogsbältet. Beståndet av tjäder har minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde utanför Ryssland, där den dock har ökat i antal. Tack vare den ökningen anger BirdLife International beståndet som stabilt. Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. Frågor som hur man översätter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts där en grupp ljudstuderande har fått i uppgift att med fria medel skapa ett läte åt en visuellt återgiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frågor i ett formulär. Sex testdeltagare har lämnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har också lämnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..