Syftet med denna studie var att undersöka barns lekmönster i förskolan under Den fria leken. De olika frågeställningarna som utgåtts från är: Vilka olika aktiviteter väljer flickor respektive pojkar i Den fria leken? Leker flickor och pojkar tillsammans med varandra? Finns det några skillnader på flickors respektive pojkars fria lek? Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de metoder som användes var strukturerade observationer med ett observationsschema med lekkategorier, ostrukturerade observationer och barnintervjuer. Resultatet av denna studie visar att barnen många gånger valde könsstereotypiska lekar i sin fria lek på förskolan. Studien visar även att barnen oftast valde att leka med barn av samma kön som dem själva men att det fanns både pojkar och flickor som gick över könsgränserna i sin lek.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i Den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i Den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under Den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under Den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under Den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Enligt författarna Ingemar Gens och Kajsa Wahlström uppvisar Den fria leken i förskolan ett traditionellt könsrollsbeteende hos flickor och pojkar. Enligt Lpfö98 ska vi som pedagoger motverka traditionella könsroller och könsmönster, men Den fria leken kan vi inte påverka just för att den är fri, vilket vi anser leder till ett Moment 22. Förskolans inredda miljö är oftast uppdelad i ?dockis? och ?byggis? samt ytterligare rum, dock är det främst dessa två som är traditionellt könsbundna eftersom materialet i rummen främst riktar sig till flickor respektive pojkar. Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativa studier och metoden har varit observatio­ner av barnens fria lek.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om Den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och Den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i Den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i Den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås.Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under Den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under Den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, och tankar kring Den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrens avhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen används intervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vår studie har varit att undersöka vilken styrning som syns i Den fria leken på två förskolor och i en förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på Den fria leken utifrån begreppet styrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: · Vilken syn har pedagogerna på Den fria leken? · Vilken styrning syns i Den fria leken? Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek. Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt fri lek? Pedagogerna har olika uppfattning om det.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i Den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?.

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring Den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida Den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av Den fria lekens betydelse i förskolan.Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor.Resultatet visar att Den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra Den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive Den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i Den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i Den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i Den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i Den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om Den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt Den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken.