NÀr en stad vÀxer mÄste man ta stÀllning till hur det ska ske. Idag Àr biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spÄrbunden trafik och utbyggd pendeltÄgstrafik i regionen kunna innebÀra mer hÄllbara tranporter. En pendeltÄgsstation har ett relativt begrÀnsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nÀra inpÄ. Den spÄrbundna trafiken kan dock innebÀra störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tÀnkt pendel­tÄgs­station.

Uppsatsen behandlar Àmnet destinationsutveckling pÄ en landsbygdsdestination och vad som krÀvs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna Àr medvetna om de brister som hindrar Glas-riket frÄn att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas.Idag utgör glas den frÀmsta anledningen till att besöka Glasriket.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda pĂ„ vad hĂ„llbar turismutveckling innebĂ€r för Gotland och hur turism mer specifikt pĂ„verkar Gotlands arbete med att ernĂ„ en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling. Mina frĂ„gestĂ€llningar blev dĂ€rför:1. Finns det en gemensam definition för hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ Gotland, och hur ser den dĂ„ ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hĂ„llbar utveckling för destinationen i allmĂ€nhet?4. Om sĂ„, Ă€r detta nĂ„got som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka Ă„tgĂ€rder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frĂ„gor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehĂ„llande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom Ă€mnet. Informationen har sedan analyserats utifrĂ„n mina valda teoretiska utgĂ„ngspunkter vilka bland annat behandlar hĂ„llbar turismutveckling med utgĂ„ngspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hĂ„llbarhet, sĂ„vĂ€l allmĂ€nt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn pĂ„ vad det innebĂ€r att arbeta mot en hĂ„llbar turismutveckling, vilken Ă€ven kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

VÄr allt mer globaliserade vÀrld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlÀgsna omrÄden. Ett av dessa svenska företag som nu stÄr inför sin första utlandsexpansion Àr den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land lÄngt ifrÄn Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstÄnd utan Àven kulturellt avstÄnd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att pÄverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar mÄste genomföras för en framgÄngsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rÄdande förhÄllandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller mÄste göra pÄ grund av de kulturella skillnaderna de möter.

I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primÀra faktorer som har studerats Àr dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende pÄ hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-lÀget kommer att uppnÄs oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har pÄ vokalerna.Materialet som lÄg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . du sagde).

Volvo CE har varit nummer ett pÄ dumpermarknaden sedan introduktionen av den ramstyrda dumpern 1966, mycket tack vare hög kvalitet. I dag blir dock aktörerna allt fler samtidigt som de tar allt större marknadsandelar. Detta medför att konkurrenskraft och framÄtstrÀvande blir allt viktigare inom dumperbranschen. DifferentiallÄsningsmekanismer Àr en vital del av dumperns drivlina. De ger maskinen egenskaper sÄ som framkomlighet, prestanda, verkningsgrad och komfort.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har dÄ de vÀljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, Àr motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.Vad gÀller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfÀlle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. VÄr studie visar att dÄ ett företag vÀljer att sponsra utifrÄn ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med nÄgot till samhÀllet utöver den företagsmÀssiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhÀllsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien Àven att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhÄllning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt anstrÀngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lÀmna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, nÀr man gÄr hem. Detta Àr ocksÄ en allmÀn bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstÄr i arbetslivet en individs roll som privatperson, förÀlder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka pÄ situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, pÄ arbetsplatsen? Denna studie berör frÀmst dessa frÄgor i förhÄllande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke dÀr arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt anstrÀngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Minskad tillgÄng pÄ fossila material och ökade energibehov i vÀrden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömÀssigt hÄllbara lösningar. BiobrÀnsle har dÀrför vÀxt till en av de viktigaste förnyelsebara energikÀllorna i mÄlet mot ett koldioxidneutralt samhÀlle. Dock skapar det obearbetade biobrÀnslet problem, pÄ grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som mÄste lösas pÄ ett miljö- och energieffektivt sÀtt. Idag stÄr torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utslÀpp av miljöfarliga Àmnen sÄsom terpener.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Vi har för avsikt att ta reda pÄ vilka polisen samverkar med nÀr det gÀller vÀgrÄn och lite om hur denna samverkan gÄr till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i vÀstra Götaland och deras lÀnsorder för 2004, som innehÄller sÀrskilda ÄtgÀrder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i VÀstra Götaland, skall man beivra vÀgrÄn och grova stölder frÀmst genom brottsförebyggande ÄtgÀrder i samarbete med externa aktörer. LÀnsordern innefattar Àven operativa ÄtgÀrder. I denna studie sÄ har vi Àven anvÀnt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgÄr frÄn att för att brott ska kunna begÄs sÄ mÄste det finnas tre element nÀmligen en motiverad gÀrningsman, avsaknad av kapabla vÀktare samt lÀmpligt objekt.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..

I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgrÀnsen, trots att landet Àr kapabelt att producera 80% av vÀrldens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta Àr delvis att landet sedan 1996 plÄgats av en utdragen konflikt som Àn idag pÄgÄr i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvomrÄden samt genom direkt assistans frÄn DRC:s grannlÀnder Uganda och Rwanda. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgrÀnsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begrÀnsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen Àr Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom frÄntagande. En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk kÀlla för milisgrupper i regionen instÀmmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig sjÀlv?.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.