Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre Är som barnmorska, inom prenatal vÄrd, förlossningsvÄrd och/eller antenatal vÄrd. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glÀdje och osÀkerhet, Att kÀnna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hÀmmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det Àr ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Mer Àn 50 procent av Sveriges totala BNP Àr idag utlandsexport och svenska företags beslut pÄ internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgÄng. En vÀxande marknad för svensk utlandsexport Àr Mellanöstern dÀr Saudiarabien utgör en stor del av regionen. Studien Àmnar undersöka hur och varför svenska företag trÀder in pÄ den saudiarabiska marknaden, dÀr uppkomna problem utgör en del i intrÀdesprocessen. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrÄn ett teoretiskt ramverk baserat pÄ internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades dÀrtill emot en kontext om Saudiarabien. Undersökningen visar att det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar företagens val, vilka grundas i sÄvÀl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affÀrsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Göteborgs Posten har sitt sÀte i Göteborg och nÄr cirka 630 000 lÀsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men frÀmst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till VÀstsveriges största morgontidning. Hur vÀrderar en sÄdan tidning det lokala jÀmfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme pÄ tidningssidorna fÄr respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jÀmföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten Àr. Vi valde att anvÀnda Dagens Nyheter som jÀmförelsetidning, dÄ den Àr ungefÀr lika stor som Göteborgs Posten, ocksÄ har en liberal hÄllning och har sitt sÀte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavÀrden frÄn 1205 artiklar frÄn tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jÀmföra siffrorna och utifrÄn det fÄ fram förlitligstatistik.

Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och sÀljer produkter till fordonsindustrin. NÀr en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötÄlighetstester. Dessa miljötÄlighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter pÄ under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas Àr mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. NÀr vibration och stöttest utförs anvÀnds en vibrator.

Kvalitet Àr nÄgot som blir allt viktigare för bÄde företag och dess kunder. DÀrför bör företag stÀndigt utveckla och förbÀttra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete Àr just att undersöka hur kvalitetsarbetet pÄ ett tjÀnsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbÀttras och utvecklas.Studien genomfördes pÄ GÀvle Energi som Àr ett medelstort energibolag i GÀvle regionen med en omsÀttning pÄ 1 miljard SEK. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra anstÀllda pÄ GÀvle Energi och pÄ en enkÀtundersökning som skickades ut till alla anstÀllda pÄ företaget.GÀvle Energi har vÀldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns ocksÄ en del förbÀttringspotential frÀmst inom kommunikation.

Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.

Att nya produkter Àr en betydande faktor för tillvÀxt i företagen och dÀrmed Àven för tillvÀxt i lÀnder och regioner kan idag betraktas som en vedertagen teori. Det Àr ocksÄ mÄnga som menar att de smÄ och medelstora företagen har ett övertag mot de stora nÀr det gÀller att utveckla idéer till sÀljbara produkter. Kanske beror det pÄ de smÄ företagens relativt goda flexibilitet, som kommer sig av deras enkla organisation, eller beror det pÄ ntreprenörens nyfikenhet och vilja till förÀndring? Att en entreprenör behöver personliga kontakter som kan ge stöd, frÀmst moraliskt men ocksÄ ekonomiskt, Àr nÄgot som jag kommit fram till i det hÀr arbetet. Ett litet företag som genomgÄr en innovationsverksamhet har större möjligheter att överleva Àn ett företag som inte vill satsa pÄ nya produkter, enligt min undersökning.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, dÀrefter med den klinik och det sjukhus dÀr de arbetar. NU-sjukvÄrden betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig vÀlinformerade om övergripande mÄl och beslut, men enkÀten visar att det finns brister i den interna kommunikationen lÀngre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvÄrden uppfattas som negativ och orÀttvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osÀkerhet inom organisationen och cheferna fÄr tidvis lÀgga tid och energi pÄ att förklara och dementera.

I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor frÄn mÄnga olika företag. Sedan lÄng tidtillbaka konkurrerar man frÀmst med antingen lÄgt pris eller stor valfrihet i utformningen. Destigande energipriserna och Boverkets skÀrpta energikrav har gjort att Àven lÄg energiförbrukningblivit en viktig konkurrensfaktor.Englundshus Àr ett företag i Kalix som prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshusetsamarbetade de med underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fram en energieffektiv villa. Dettaexamensarbete utfördes parallellt med projektet och anvÀnde kriterier dÀrifrÄn till fallstudien.Fallstudien omfattar att ta fram en villa klassad som minienergihus, som kan produceras effektivt iEnglundshus fabrik.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsomrÄde TillgÀnglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svÄrigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgÀnglighet i Sverige. Genom att sÀtta begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument pÄ nationell och regional nivÄ granskats samt intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten har legat pÄ tillgÀnglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. UtifrÄn detta kunde begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik stÀllas mot varandra i en analyserande diskussion.

VÄr kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken smÄfilmer som Àr till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhÄller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer Àr att blanda in BTH pÄ olika sÀtt, att man sÀtter skolan som en röd trÄd Àven i region och bostadsfrÄgorna. Vi gjorde Àven fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville Àven visa att det finns folk frÄn Kiruna i norr till Lund i Söder, som gÄr pÄ skolan, och att det finns mÄnga olika typer av mÀnniskor som du fÄr möjlighet att lÀra kÀnna om du börjar studera hÀr.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, dÀrefter med den klinik och det sjukhus dÀr de arbetar. NU-sjukvÄrden betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig vÀlinformerade om övergripande mÄl och beslut, men enkÀten visar att det finns brister i den interna kommunikationen lÀngre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvÄrden uppfattas som negativ och orÀttvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osÀkerhet inom organisationen och cheferna fÄr tidvis lÀgga tid och energi pÄ att förklara och dementera.