Sökresultat:
635 Uppsatser om Den dubbla dolda läroplanen - Sida 28 av 43
Mellan stöd och kontroll KriminalvÄrdares reflektioner kring kontaktmannaskapet och dess ramar.
Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.
ResultatutjÀmning : en studie av taktiska ÄtgÀrder i de finansiella rapporterna -
Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebÀr att det redovisade resultatet avsiktligt pÄverkas i en för företaget önskvÀrd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i bÄde öppna och dolda taktiska ÄtgÀrder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan vÀlja det redovisningsalternativ som passar dem bÀst.
Nyblivna mammors uppfattning om amningsinformation och stöd pÄ BB-avdelning ? en enkÀtstudie
Bakgrund: Nyblivna mammor i Sverige idag fÄr en hel del amningsinformation och stöd. De flesta BB-avdelningar i Sverige arbetar utefter en amningsstrategi för att kunna ge kvinnorna enhetlig amningsvÀgledning detta för att undvika ?dubbla budskap?. Det behövs kunskap om hur kvinnor uppfattar amningsinformationen och stödet som de fÄr under sin BB-tid för att personalen ska kunna tillmötesgÄ kvinnornas behov kring amningen.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mammors uppfattning om amningsinformationen och stödet i samband med amningen pÄ BB-avdelningen. Metod: EnkÀtstudie med öppna och slutna frÄgor som analyserades med kvalitativ (innehÄllsanalys) och kvantitativ metod.
Slamtorkning med lÄgvÀrdig vÀrme pÄ DÄva KraftvÀrmeverk
FörutsÀttningarna för att UmeÄ Energi ska kunna torka rötat avloppsslam frÄn UMEVA med bland annat överskottsvÀrme frÄn DÄva 1 har undersökts. Genom att berÀkna hur mycket energi som finns tillgÀngligt och vilka slammÀngder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. TvÄ modeller pÄ slamtorkar (en bandtork frÄn Hydropress Huber AB och en trumtork frÄn AB Torkapparater) och fyra tÀnkbara driftscenarion, med avseende pÄ torkperiod och slammÀngd, har undersökts.NÀr slamtorkning sker under hela Äret och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/Är med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intÀktskrav pÄ 215 kr/ton slam (vÄtvikt) berÀknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa vÀrden representerar intÀkten slammet mÄste ge för att torklösningen ska vara lönsam. BerÀkningarna baseras pÄ slammÀngder för de senaste fem Ären och produktionsdata frÄn UmeÄ Energis anlÀggningar för 2012-2013.
Företag formar konsumenter- En dramaturgisk tolkning av SAS Scandinavian Lounge
Problem: Företag och marknadsförare försöker finna konsumenters behov för att sedan tillfredstÀlla dem, nÄgot som kan benÀmnas som det traditionella marknadsföringsperspektivet. Kritiska skolor mot detta traditionella synsÀtt hÀvdar att det Àr ett för smalt sÀtt att studera mÀnniskor pÄ. Faktorer som pÄverkar en konsument utelÀmnas och dÀrmed blir bilden av konsumenten ofullstÀndig. För att förstÄ konsumenters omgivning och hur deras behov pÄverkas, kan det vara av intresse att studera processen som formar dem. Vi hÀvdar att företag, till exempel SAS, kan ses som en av flera socialisationsagenter som formar segmentet affÀrsresenÀrer.
Tillbaka till arbetet- efter sjukskrivning och rehabilitering
Studien handlar om fem kvinnors vÀg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt har uppsatsen sökt pÄvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas frÀmst ur ett genus och förÀndringsperspektiv med ambition om att klarlÀgga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring sjÀlva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som ÄtergÄtt till att arbeta halvtid.
Historia 1a1 i det mÄngkulturella klassrummet
Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv frÄn Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjÀlp av relevant litteratur och utifrÄn problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lÀra kÀnna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrÄgor som avser till ett ta fram exempel pÄ dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gÄtt pÄ yrkesförberedande gymnasium och har lÀst eller lÀser historiekursen 1a1. Intervjuerna Àr utarbetade med hjÀlp av litteratur kring historiemedvetandet frÀmst utifrÄn perspektiven kultur, identitet och intresse.
Vad Àr barnets bÀsta? Om familjehemsplacerade barns umgÀnge med sina biologiska förÀldrar
Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.
Torget som kommunikativ lÀrmiljö : En studie i anvÀndandet av torg ur ett sprÄkutvecklande perspektiv i förskolan
I dagens samhÀlle byggs förskolor med moderna innemiljöer som Àr inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa Àr torget som ska vara ett hjÀrta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kÀrna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur torget anvÀnds för att barnen ska utvecklas sprÄkligt. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas sprÄkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollÀrare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de anvÀnder torget för att hjÀlpa barnen att utvecklas sprÄkligt.
Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara
Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begrĂ€nsad till utvalda signifikativa arkitekturelement pĂ„ fyra olika bildnivĂ„er, frĂ„növersiktsbild till en avgrĂ€nsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses Ă€r kvarteretDie GrĂŒne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen Ă€r tudelad i den meningen att den utgĂ„rifrĂ„n nĂ€mnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form Ă€rHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jĂ€mförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jĂ€mförande med en konstnĂ€r som enligt tidigare forskning anses varanĂ€rliggande Hundertwasser.
FastighetsÀgares upplysningsplikt : GrÀnszonen mellan dolda och svÄrupptÀckta faktiska fel
SammanfattningVid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mÄngt och mycket som skall regleras sÄ som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. GÀllande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan sÀljare och köpare för att underlÀtta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsomrÄde och denne har en undersökningsplikt som faststÀller att denne inte Àger rÀtt att gentemot sÀljaren Äbe-ropa de fel denne bort upptÀcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock stÀllts pÄ sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 dÄ HD Älade en sÀljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.DÄ HD inte lÀmnat nÄgon vÀgledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras Àr rÀttslÀget idag nÄgot oklart gÀllande faktiska fel och vem som bör stÄ an-svarig.
Förpackningshantering i det dolda : En studie om hur den interna hanteringen kan synliggöras och förbÀttras.
Handling materials and packaging, which is the focus of this study, requires efficient logistics, both internally and between companies. To achieve an efficient material flow, good information systems, whose role is to collect, store, process and distribute information, are required. The assumption that packagings are handled in an efficient manner is currently not a matter of course, when many companies do not prioritize the internal management of the package.The purpose of this report was to investigate how medium-sized businesses working with distribution and handling of spare parts packaging can improve their internal management of packaging. In order to answer the purpose, we have used an abductive process and a qualitative data collection. The study had Logistic Center Ljungby (LCL) at Electrolux Laundry Systems (ELS) as a case company and two other respondents, Nibe in Markaryd and Enertech in Ljungby.
Det nya Sverige. Studie av Public Relations inom politiken
Politiken i Sverige har de senaste Ären blivit allt mer medialiserad, vilket innebÀr att medierna har en stor makt att pÄverka politiken indirekt eftersom det Àr via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska omrÄdet har Public Relations (PR) fÄtt ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och sÄ vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgÄr inte alltid för mottagaren att det Àr en PR-byrÄ som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byrÄerna har ett stort nÀtverk har de sÄledes mÄnga kontakter, vilket ger dem en viss makt nÀr det gÀller olika sakfrÄgor eftersom de anvÀnder sig i hög grad av lobbning för att Ästadkomma opinionsbildning och annan pÄverkan.
SamhÀllets dolda resurser : Ett sociologiskt perspektiv pÄ otraditionella frivilligorganisationer i JÀmtlands lÀnskrisberedskap
SammanfattningSyftet med studien Àr att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i JÀmtlands lÀns krisberedskapssystem. Studien Àr gjordutifrÄn frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgÄr frÄn ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nÄ resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin hÀrrör frÄn tvÄ fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkÀt.
Fantastiskt eller vidrigt? : Uppfattningar om genmodifierad mat
Med genteknik Àr det möjligt att Àndra gensammansÀttningen i vÄra livsmedel och applikationen har vÀckt stort intresse, inte minst bland allmÀnheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremÄl för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats Àr att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena Àr att konventionalisera objekt och den andra innebÀr att representationerna intar en förutbestÀmd form.