Sök:

Sökresultat:

635 Uppsatser om Den dubbla dolda läroplanen - Sida 12 av 43

Strukturerade produkter - Aktieindexobligationer : En studie om aktieindexobligationers bestÄndsdelar, avkastning och prissÀttning

Den höga turbulensen pÄ mÄnga av vÀrldens börser de senaste Ären har ökat efterfrÄgan pÄ kapitalsÀkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebÀr en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation sÀgs vara kapitalsÀkrad dÄ den Àr konstruerad med hjÀlp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats Àr reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjÀlp av Black & Scholes modell försöka prissÀtta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten pÄ optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jÀmföra med den historiska volatiliteten. DÄ den implicita volatilitet Àr avsevÀrt högre Àn den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ?dolda? marginaler i produkterna i syfte att tjÀna mer pengar..

FörhÄllandet mellan vinstöverföringsreglerna och omstruktureringssreglerna

En underprisöverlÄtelse av en tillgÄng mellan tvÄ koncernbolag kan omfattas av tvÄolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa tvÄ lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rÀttsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas Àr inte klart.

LÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ företagens nedskrivningar av goodwill : -Ska goodwill skrivas ner eller inte?

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Om lagstiftarens passivitet kan rÀttfÀrdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlÄtelser

Dubbel intern aktieöverlÄtelse genomförs för att Àgaren ska undkomma beskattning enligt fÄmansföretagsreglerna. Enligt fÄmansföretagsreglerna ska kapitalvinst pÄ kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel Àr kvalificerad om delÀgaren har varit verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget under beskattningsÄret eller under nÄgot av de fem föregÄende beskattningsÄren. Genom att Àgaren bildar minst tvÄ nya bolag Àr dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt Àgt bolag. Att delÀgarens aktier Àr okvalificerade innebÀr att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjÀttedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebÀr en beskattning om 25 procent.

Andrafiering i lÀromedel : KartlÀggning av lÀromedel ur en postkolonial teori

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.

MÄlkonflikter

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Pojkar och flickor i skolan : En studie om elevers aktiviteter och beteenden i skolan ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och pÄ rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? lÀroplan och hÀrskarteknikerna sÄvÀl befÀsts och förstÀrks samt förÀndras och överskrids. Denna studie bygger pÄ observationer av och intervjuer med tio elever i Är tre. Resultatet visar pÄ att det förekommer bÄde aktiviteter och beteenden som Àr ett uttryck för en genusordning, ?dold? lÀroplan och hÀrskartekniker bÄde pÄ rasten och i klassrummet.

Synliggör din dolda kompetens! : NÄgra kommuners syn pÄ flyktingars kompetens bedömning

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

Sinnesmarknadsföring : Servicelandskapets konkurrensmedel inom modebranschen

Hur anvÀnder klÀdföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? SyfteStudera mer ingÄende och skapa en förstÄelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer.SlutsatsSinnesmarknadsföring kan anvÀndas för att sÀrskilja sig gentemot konkurrenterna dÄ anvÀndningen av sinnena sker pÄ ett annorlunda och sÀrskiljande sÀtt. KlÀdbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en anvÀndning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. MÀnniskans fem sinnen synen, kÀnseln, hörseln, lukten och smaken kan anvÀndas och ak-tiveras pÄ fler olika sÀtt i ett servicelandskap för att förmedla nÄgot utöver produkterna..

Genus i historieundervisningen : Problem och möjligheter ur ett gymnasielÀrarperspektiv

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Om friskrivningsklausuler vid fastighetsköp

Vid en fastighetsförsÀljning Àr utgÄngspunkten att det Àr sÀljaren som ansvarar för eventuella dolda fel i fastigheten. Dessa fel kan vara omfattande och visa sig lÄngt efter avtalsslutet, vilket kan vara förödande för sÀljaren. Vi har dÀrför utrett vilka möjligheter sÀljaren har att friskriva sig frÄn ansvar för dessa fel. Eftersom att det inte finns nÄgon lagreglering gÀllande friskrivningsklausuler har vi studerat förarbetena till JB 4 kap 19§, doktrin och framförallt HD:s praxis pÄ omrÄdet för att ta reda pÄ vilka krav man i dessa rÀttskÀllor stÀller pÄ en giltig friskrivningsklausul. Det vi sammanfattningsvis kan konstatera Àr att sÀljaren har stora möjligheter att friskriva sig frÄn ansvar, sÄ lÀnge som klausulen intas och utformas pÄ korrekt sÀtt.

Verklighetsförankrad sÀkerhetskultur

Varje dag begÄs misstag utav mÀnniskor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. LÀnge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begÄngna och pÄ sÄ sÀtt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmÀrksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen pÄvisas. DÄ en olycka intrÀffar skiljer man mellan osÀkra handlingar och latenta förhÄllanden.

Optimering av nanocellulosa för tillÀmpning som papperstyrkeadditiv

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhÄllanden (tryck antal passager och dÀrmed energiinsatsen) vid framstÀllning av MFC (mikrofibrillÀr cellulosa), frÄn enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer pÄverkar hÄllfastheten av papper förstÀrkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att anvÀnda MFC som tillsats i papper Àr att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mÀngd material kan anvÀndas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia anvÀnds för nÀrvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och dÀrmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan lÄtas passera genom homogenisatorn en eller flera gÄnger.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Trycksatt avloppssystem och sjÀlvfallssystem i Fredrikstad kommun. En jÀmförande fallstudie.

Krav om förbÀttrad spillvattenrening och stÀder som förgrenar sig över större omrÄden Àr nÄgra av anledningarna till att dagens avloppsledningsnÀt fÄr allt lÀngre ledningsstrÀckor. Att med gravitationens hjÀlp föra avloppsvatten framÄt krÀver ett kontinuerligt fall som vid lÄnga avstÄnd kan innebÀra mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnÀt. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella sjÀlvfallssystem i kuperade och bergiga omrÄden. PÄ senare tid har trycksatt avloppsystem fÄtt större anvÀndningsomrÄde utanför sina etablerade bruksomrÄden med anledning av skÀrpta krav pÄ rening och kostnadseffektivitet. SjÀlvfallssystem Àr dock det mest anvÀnda avloppssystemet i urbana omrÄden.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->