Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav ? det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför ? i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa..

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter.

Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningarna för lärare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid två olika skolformer. Avsikten var även att undersöka hur lärare på ett medvetet sätt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelärare från två grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina två frågeställningar var: Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig ett bestämt innehåll i olika ämnen? Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig en metod om hållbar utveckling med fokus på miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrån intervjuerna är att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som något positivt i grundskolan eftersom eleverna får möjligheten att använda alla sina sinnen och se saker i sina rätta sammanhang.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera.Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen..

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Sammanfattning:Studiens syfte var att hitta framgångsfaktorer för att motivera pojkar i högstadiet att läsa skönlitteratur. För att uppnå syftet har vi undersökt vilken inställning pojkar i årskurs 7-9 har till läsning av skönlitteratur. Vi har även undersökt hur lärare i svenska på högstadiet arbetar med skönlitteratur samt hur de motiverar pojkar att läsa.Vår undersökning vilar på de didaktiska grundfrågorna. Den forskning som har varit mest relevant för vår studie härrör från Molloy, Brodow och Rininsland samt Chambers. Vi har även haft stor nytta av läsundersökningar och Läroplan för grundskolan 2011.En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer användes och vi intervjuade 30 pojkar i årskurs 7-9 och 10 lärare i svenska, på tre kommunala skolor.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem..

Matematiken handlar i mångt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster är en viktig del inom algebran och aritmetiken och är det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa kunskap om elevers skilda sätt att erfara talmönster, såväl talföljder som visuella talmönster. Därutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrån de skilda sätt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i årskurs 3 och 4 har intervjuats utifrån ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkter och har använts för att analysera materialet.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna.Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet.