Sök:

Sökresultat:

352 Uppsatser om Den byggda miljön - Sida 24 av 24

Att uppnå god lufttäthet: En studie av faktorer som påverkar byggnadens lufttäthet

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Värmelagring i byggnader : Kan en god värmelagringsförmåga kompensera ett högt U-värde?

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Trafikintegrationens avtryck i stadsrummet : en studie om gångfartsområden

Trafikintegration är en komplex trafikplaneringsstrategi som är beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen välkomna och guida människor till och genom dessa platser och hur påverkar trafikintegrerade platser våra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av ämne för den här uppsatsen är intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstår mellan gestaltningen och människorna som nyttjar platsen. Vad är reglering och vad är gestaltning? Den lokala trafikföreskriften Gångfartsområde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den äldre förlagan Gårdsgata som infördes 1994. Gångfartsområde är liksom Gårdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gående.

?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.

?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.

<- Föregående sida