Sökresultat:
1692 Uppsatser om Den blandade staden - Sida 64 av 113
Analys av tre projekt; bostäder i Årsta och Marievik; ubåtsmuseum i Karlskrona.
Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning ? även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder.
Skillnaden mellan studerande mäns och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott.
Enligt Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2014) anmäldes år 2013 1,4 miljoner brott i Sverige, en siffra som sett relativt lika ut även under tidigare år. Vidare visar [BRÅ] (2012) att det är 11-17% som är oroliga för att själva bli utsatta för något brott, 25% oroar sig för att någon närstående ska bli utsatt och 21% känner oro för brottsligheten i samhället. Rädsla beskrevs som en negativ emotion som framkommer av att en person uppfattar en situation eller en person/flera personer som hotande (Nationalencyklopedin, 2014). Killias (1990) presenterade en teoretisk modell som förklarade rädsla för brott med hjälp av tre dimensioner som byggde på sårbarhet. Dessa tre dimensioner var riskexponering, kontrollförlust och allvarliga konsekvenser tillföljd av brottet.
Varvet
Nyckelbegrepp i VARVET är Siktlinjer och Rörelse.Varvets storlek och placering i staden gör byggnaden synlig från olika platser runt Beckholmen. Byggnaden upplevs från olika vinklar och på olika avstånd. Denna visuella kommunikation har använts för att forma Varvets utseende genom att de olika verkstäderna vrider sig i olika riktningar och varierade siktlinjer uppstår.Den rörelse som finns i varvsverksamheten görs synlig genom ett band av glasbetong i de fasader som vinklas utåt. I höjd med dessa öppningar rör sig traversbalkar fram och tillbaka och i varje fönsterband finns en platt, slipad polykarbonatlins som skapar ett vidvinkelperspektiv in i byggnaden. På olika avstånd ges olika diffusa förnimmelser av verksamheten som pågår i Varvet.Varvsbyggnadens fragmenterade plan skapar spännande interiöra och exteriöra rum och sekvenser att röra sig genom.
Jakten på en hållbar stad : reflektioner kring hållbarhet samt en applicering av BREEAM Communities på Bo01
Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering.
Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.
En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förändrat klimat med ökade vattennivåer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser
Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare.
I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras
på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.
Likhetstecknet i matematiken-en studie om begreppsmissuppfattningen och dess konsekvenser
Sammanfattning
I min vardag som lärare i matematik på gymnasiet stöter jag på många elever som har problem med likhetstecknets betydelse. De tror att tecknet =, betyder blir. Två plus fem blir sju delat med två blir 3,5 (2+5=7/2=3,5) är ett vanligt skrivsätt av dessa elever. Korrekt skrivsätt är, två uträkningar två plus fem är lika med sju och sju delat med två är lika med tre och en halv (2+5=7 och 7/2=3,5) alternativt två plus fem delat med två är lika med sju delat med två är lika med tre och en halv ((2+5)/2=7/2=3,5). Denna missuppfattning av likhetstecknets betydelse ville jag undersöka närmare.
Skolgång : Skola i Annedal
Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida som min skola har sitt ursprung.
Elevers förståelse för värdegrunden
Lärarutbildningen Examensarbete10 poängAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana Äikäs de BasultoElevers förståelse av värdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden.
Staden möter landet : utbyggnad av Säve stationssamhälle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn.
Planeringens möjligheter : hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.
Staden - fara eller frihet för kvinnor?
This report studies how the divergence between men and women is manifested in the physical space and how the representation of room recreates this divergence. Spaces are coded and women have traditionally been associated with private space and men with public space, leading to that the home is encoded as female space and public squares as male space. Thereby women lack a natural place in public space. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) wants to change this situation by enforcing safety-creating measures based on gender equality theories.I have studied what potential risks the project initiated by Boverket as well as discuss the potential problems with representation. Can representation be used without freezing the space? I also search for methods for working with a gender perspective without reproducing gender stereotypes and roles and avoiding encoding the private as female and public as male? Also I use a public seminar with urban planners, artists and architects to retrieve how we work with these issues today.I conclude that city planning needs to incorporate new strategies of thought that does not divide space, e.g.
Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar Lundbohmsgården, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus påverkas
Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.
Utvärdering av tjänsten multidisciplinär teambedömning
Previas ?Multidisciplinär teambedömning? innebär en utredning av individens arbetsförmåga och rehabiliteringspotential. Utredningarna har beställts av arbetsgivare och de patienter som varit föremål för utredningarna här har i regel flera års sjukskrivningsproblem bakom sig helt eller delvis eller haft upprepade korttidssjukskrivningar. Denna undersökning är en utvärdering av de 21 utredningar som gjorts på Previa under tiden mars 2004 till mars 2006. Gruppen bestod av 18 kvinnor och tre män i åldrarna 34 till 63 år.
"Alltså, jag har inte fattat att teknik kan vara skapande. Vi kanske ska ta in lite annat material i ateljén?" : -Vad sker i möte mellan pedagoger i förskolan och teknikämnet?
Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.
Uppdrag: Att flytta en stad : - en studie av planeringsprocessen i samband med Kiruna stadsomvandling
Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten.