Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo.

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service.

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

Att veta vilka sociala värden grönområden har är väsentligt för en hållbar stadsutveckling. En analys av sociala värden ur olika perspektiv ger en helhetsbild och den kan fungera som bra underlag för utvecklingsprocesser i ett samhälle där förtätning är tendensen som kännetecknar stadsutveckling. Hässleholm är ett intressant fall att studera. Den är en viktig kommunikationspunkt och en stad som växer inåt. Den är omgiven av uppskattade naturområden men grönområden finns också in i staden och dessa grönytor, som är viktiga för människor med begränsad rörlighet som t.ex.

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Hälsans Stig är ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagsläget anlagt 110 stigar i städer runtom i landet. Stigen anläggs för att uppmuntra människor i alla åldrar till att motionera samt att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur konceptet Hälsans Stig kan appliceras på en svensk stad. Ett förslag på var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ?övergångsåldern?, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar..

Att genomgå en hjärtoperation påverkar människors dagliga liv starkt. En hjärtoperation är ett stort ingrepp som för personer har kroppsliga så väl som emotionella effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med en hjärtoperation från och med att det blev tal om operation till två år efter operationen. Med kvalitativ inne-hållsanalys analyserades tolv vetenskapliga studier och resulterade i sex kategorier: Att känna sig hindrad av sin kropp, Att vänta präglades av oro och maktlöshet, Att ha förväntningar om ett nytt liv och känna rädsla för det okända, Att känna och sakna stöd från andra, Att få och sakna infor-mation, Att känna sig överrumplad av resultatets olika sidor. Denna litte-raturstudie visade att många personer kände sig oroliga under väntetiden och att det fanns brister av stöd från vårdpersonalens sida.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.