Sök:

Sökresultat:

16531 Uppsatser om Den Svenska Koden - Sida 15 av 1103

Svenska: flera olika ämnen? Om tre svensklärares uppfattningar om innehåll och genomförande i svenska A på gymnasiet

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste..

Svensk kod för bolagsstyrning - En undersökning om hur fyra fondförvaltare tar hänsyn till Koden vid investeringar och hur de får förtroende för de företag de investerar i

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Vägen till att knäcka koden : en studie om språkstimulerande arbetssätt i förskolan

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

"Du har ju svenska så du kan ta svenska som andraspråk också?" En intervjustudie med fyra gymnasielärare om deras syn på svenska som andraspråk

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

Revisionsutskott i svenska bolag - varma i kläderna?

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Litteraturläsning och nya kursplaner i svenska : En studie av övergången till GY11:s kursplaner i svenska med avseende på litteraturläsning

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Vidareutveckling av personaluthyrningsprogram

På initiativ av Håkan Gerdin påbörjades utvecklingen av ett personaluthyrningsprogram, eftersom han en lång tid saknat ett program med denna specifika inriktning. Detta startade sommaren 2002 genom ett examensarbete med väl genomfört förarbete och utformning av programmets design. Programmet fick även namnet GOE!. Under hösten samma år gjordes ännu ett examensarbete som bestod av att realisera större delen av GOE!. Då det fortfarande saknades funktioner och manual erbjöd jag mig att göra delar av detta arbete som sedan inleddes i början av 2003.

Vård på lika villkor? ? Papperslösa individers upplevda barriärer för att söka vård

Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller på grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rätt till akutsjukvård och förlossningsvård men saknar rätt till övrig sjukvård, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka barriärer papperslösa står inför när de behöver uppsöka sjukvård, på vilket sätt detta påverkar deras hälsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriärer. Arbetet är utformat som en litteraturöversikt och det har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet är uppdelat i olika teman och subteman.

DnB NOR - Unik etableringsstrategi för den svenska bankmarknaden

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Lärarnas arbete : Undervisning och integrering kring elever som läser svenska som andraspråk

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Testdriven utveckling

I programmeringsvärlden har en ren, enkel och testbar kod en stor betydelse. Detta examensarbete avslöjar ett nytt koncept vilket kanske är den viktigaste upptäckten inom metodområdet på senare tid, så kallade Testdriven utveckling (TDD). Testdriven utveckling är ett sätt att utveckla mjukvara och det som utmärker den är att man först skriver ett test som inte ska fungera (röd fas), sedan skriver man en kod, så enkelt som möjligt, som gör att testet ska fungera (grön fas) och till slut ska man våga göra förändringar även om koden fungerar, om man är inte riktigt nöjd eller om man helt enkelt vill optimera sin kod (omstrukturera fas). Syftet med studien var att utvärdera vilka fördelarna och eventuella nackdelarna är med den här typen av mjukvaruutveckling, att motivera varför det är lämpligt att välja den och att visa hur man gör med hjälp av Java, JUnit och Eclipse. Material som användes i studien insamlades genom litteratursökningen och intervjuer.

Säkerhetspolitik i dynamisk förändring. En diskursanalys av hur CFSP påverkat den svenska säkerhetspolitiken

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Den svenska ledarskapsmodellen : Förändringen efter införandet av new public management

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Den gode språkinläraren : En intervjuundersökning

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..

Begreppen i huvudet ger orden i munnen

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun..

<- Föregående sida 15 Nästa sida ->