Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att identifiera olika genusstereotyper som anvÀnds i ICA-reklamfilmerna. De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr; Hur vidmakthÄlls och anvÀnds genusroller i ICA-reklamfilmerna och pÄ vilka sÀtt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av mÀn respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast pÄ huvudkaraktÀrerna, bÄde de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna Àr Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktÀrerna framstÀlls ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjÀlp av semiotisk bildanalys som utförs pÄ en denotativ- och konnotativ nivÄ. Författaren tar Àven ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

This thesis is a report of the practical aspects and the problems of classification and documentation of a collection of memorabilias from the Crown Princess Couple's Wedding in Stockholm 2010. The collection contains 38 objects collected by Nordiska museet [The Nordic Museum], Sweden's largest museum of cultural history. Nordiska museet has a total collection of over 1,5 million items collected since 1873. My ambition in this thesis has been to describe my work with the classification and documentation of these new objects and their context. One of the main problems was how to combine the modern objects with the old existing collection within the two classification systems used at the museum.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre mÄlgrupp förmedlar för budskap till lÀsaren. Den tidning som valts till undersökningen Àr Julia, vars mÄlgrupp Àr tjejer i Äldern 9?14 Är.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: "Hur ser mÀnniskorna ut pÄ bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till lÀsaren?", genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder pÄ mÀnniskor i nio nummer av Julia frÄn Är 2000?2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia Àr ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "SamhÀllskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "SamhÀllskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den nÀrmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka vÀrderingen pÄ SAS aktien ser ut pÄ stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien Är 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jÀmfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgrÀnsats till en tidsperiod pÄ tio Är för SAS och fem Är för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS Àr Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av Är 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.För berÀkning av börskursen har Damodarans aktievÀrdering med differentiell tillvÀxt anvÀnts i studien.

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vÄr historia, och den vÀcker fortfarande starka kÀnslor. Licensjakt pÄ varg Äterinfördes i början av 2010, och den vÀckte lika höga röster frÄn jaktmotstÄndare sÄ som jÀgare som ville skjuta fler vargar Àn de tilldelats. UppstÄndelsen kring vargen avspeglades Àven i vÄra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det sÀg dÄ att vargen har fÄtt detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats Àgnat oss Ät etermedierna, frÀmst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men Àven Ekots sÀndningar, med fokus pÄ dess rapportering om vargen.

Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Den hĂ€r studien beskriver en konflikt kring en bergvĂ€rmetrend för bostadsrĂ€ttsföreningar som uppstĂ„tt i Uppsala under hösten 2010 och vĂ„ren 2011. Konfliktens parter Ă€r Ă„ ena sidan bostadsrĂ€ttsföreningar som valt att satsa pĂ„ bergvĂ€rme för att i första hand minska sina uppvĂ€rmningskostnader frĂ„n fjĂ€rrvĂ€rmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hĂ€lsoskyddsnĂ€mnd som Ă€r oroliga för trendens miljömĂ€ssiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och föresprĂ„kar fjĂ€rrvĂ€rme. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvĂ€rmetrenden i ett större historiskt och samhĂ€lleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjĂ€rrvĂ€rme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

The current election is causing a debate in the Swedish media. The parties are trying to convince voters by spreading interesting and informative messages through different kind of media. Social media has emerged as a new way of reaching voters. All the current parliamentary parties have implemented this communication channel into their marketing strategy. People have both admired and judged the channelÂŽs applicability in election campaigns.

Studien avser att undersöka pÄ vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmÀlningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanstÀllning visar pÄ att vart tionde barn Àr utsatt för nÄgon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angÄende omsorgssvikt och vilka tecknen Àr hos förskolebarn. Vi anvÀnder oss Àven av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det Àr med smÄ barns anknytning till förÀlder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har sÄ stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska gÄ tillvÀga vid en eventuell anmÀlan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning bÄde vad det gÀller att uppmÀrksamma omsorgssvikt hos barnen pÄ förskolan och hur personalen ska gÄ tillvÀga vid en anmÀlan till socialnÀmnden..

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.