Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar.I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande..

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp.

Rapporten handlar om komprimerat trä. Det är en teknik där materialet trycks ihop och fibrerna ?krossas?, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstånd, en längre period efter komprimeringen.Materialet används inte i så stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trä, men också för att komprimerat trä är kostsamt. Det finns även olika tillverknings- och tillämpningsproblem vid användandet av materialet.Syftet med arbetet är att ge en inblick i vad komprimerat trä är och metodens olika för- och nackdelar.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbättra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det får i företaget, är beroende av hur väl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap är den främsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och således inte används i avsedd omfattning.Den viktigaste informationskällan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomänen och kraven på det tänkta systemet är intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli så bra som möjligt kräver det att intressenterna är engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken är annars att den insamlade kunskapen är ofullständig och inkonsistent.

Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro.

Syftet med uppsatsen är att studera kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora kommuner lånar billigare än små kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.

Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin.

Detta arbete vänder sig till aktiva pedagoger och lärarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i många skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen är det som vi tycker ska tillämpas i större utsträckning undervisningsmässigt för elevernas förståelse men används bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rätt i klassrummet? Vår problemprecisering är därför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vår problemprecisering användes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Priserna för bostadsrätter i Stockholms län har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jämn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolånetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behålla förtroendet för kreditmarknaden.Vårt syfte med denna uppsats är att utreda huruvida bolånetaket haft någon effekt på marknaden för bostadsrätter. I denna uppsats avgränsas de eventuella effekterna till de geografiska områdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och Täby kommun.Vi har valt att ta hänsyn till ett flertal värdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att på så sätt kunna se bolånetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut är Marknaden, Utbudet, Efterfrågan, Räntorna, Finansieringen och Förväntningar.Med bakgrund av vår frågeställning har vi inhämtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vår slutsats.Vid en närmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolånetaket har haft effekt men att denna är av olika omfattning beroende på geografiskt område..

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.