Det har funnits en debatt under många år debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmärkta leder och att bullernivån på snöskotrar är för höga är exempel på problem som finns. Idag finns det områden inom Norrbottens län som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete är att titta på i vilken utsträckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen ställt upp, detta är en rapport som släpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstår efter snöskotern.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffärerna. Genom effektivare riskbedömning räknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahålla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital från företag och hushåll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott på kapital. Syftet med denna studie är att jämföra arbetssättet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgångspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

I kommunallagen är det lagstadgat att kommuner och landsting årligen skall upprätta en budget som skall vara i balans, det vill säga, intäkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intäkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det måste finnas en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar på kommunernas förutsättningar för att uppnå en god ekonomi, det vill säga, att uppnå balanskravet. För att försöka besvara syftet med vår uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjänsten i två kommuner.

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books.This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis.It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis. The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries..

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

The purpose of this essay is to analyze the democratic views in the two latest party platforms, belonging to the two Swedish political parties Vänsterpartiet and Sverigedemokraterna. This by applying Robert A. Dahl's democracy model, Polyarchy, and Carol Pateman's democratic Participatory model, on to the party platforms. By doing so, my hopes were to determine if the two political parties can classify themselves as democratic parties. The result shows that both Vänsterpartiet and Sverigedemokraterna meet the majority of the democratic demands created by Robert A.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

Den ojämlika representationen i våra folkvalda församlingar är ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhället ska få sina intressen tillgodosedda krävs en representation som speglar samhället, dess intressen och åsikter. Könskvotering kan ses som ett svar på problemet med ojämlik representation. En diskussion av medborgarskap är viktig för att förstå innebörden av representation och dess betydelse.Den här uppsatsen är en forskningsöversikt som klargör hur forskningsläget ställer sig till frågan om ojämlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar på de argument som styr den vetenskapliga debatten.

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner.