Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

1998 förvärvades företaget Urbis Security i Rumänien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fått allt svårare att hävda sig både kvalitets, konkurrens och resultatmässigt. Följden av detta är planer på nedläggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte är att med hjälp av den framtagna modellens fyra faktorer utvärdera hur dessa påverkade situationen fram till nedskärningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Vårt syfte är att undersöka om gott chefskap passar in på teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de båda.Uppsatsen är av kartläggande och hypotesskapande karaktär och en kvalitativ metod har använts för att insamla, studera och analysera data. Primärdatan består av intervjuer med vd/ledare och ledda på fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vår definition tillhör experternas perspektiv. Primärdatan innefattar även tre intervjuer med inom ämnet verksamma forskare och docenter på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar ämnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktäriserar som ledarskap. I sju av tio fall nämner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att någon som leder och ansvarar för verksamheter bör ägna sig åt uppgifter som tillhör management.

Kön och etnicitet är två centrala variabler vid diskriminering på arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare där å ena sidan forskning visar på att den västerländska mannen ses som den självklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns någon skillnad i ledarskap i avseende på kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende på kön och etnicitet utifrån tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 män och 99 kvinnor med en medelålder på 22.28 år. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av frågor från the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas..

På grund av att patienter med demenssjukdom är mycket sårbara och blir beroende av andra för att må bra är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. En personcentrerad vårdfilosofi för demensvård har utvecklats av flera forskare inom vårdvetenskap. Syftet är att bekräfta patienten genom att vara närvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berättar om sin situation. När patienten ges frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation kan han/hon bättre bevara sin självkänsla och uppleva ett välbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vårdutveckling.

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier.