Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är:Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa?Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap.ResultatDet viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet.

?Syftet med vårt examensarbete är att belysa och analysera 9 lärares syn på kunskap och lärande i förhållande till deras respektive ämne, samt se hur de verkställer detta i sin undervisning.  Vi vill se vilka likheter och eventuella skillnader det finns bland lärarnas syn- och arbetssätt både i arbete med yngre barn (år 1-3) och äldre barn (år 5-9), för att kunna urskilja mönster och avvikelser.Då vi vill ta reda på vad dessa lärare upplever, tycker och tänker kring kunskap och lärande har vi valt en kvalitativ utgångspunkt och kommer därför att använda oss av kvalitativa intervjuer och direktobservationer. Detta för att få djupare beskrivningar och att få veta mycket om ett begränsat antal personer.Resultatet visar på att lärarnas syn på kunskap är något mer än bara ren fakta, som man har nytta av i sin vardag utanför skolan och att själva ?vägen till kunskap? är kunskap, då sökandet i sig är det viktiga. Tankarna om lärande handlar om elevernas utveckling utifrån utmanande och meningsfull undervisning.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning.De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 ? 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

Studier har visat att elever har ett lågt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istället som att intresset minskat de senaste åren. Naturvetenskaplig kunskap är viktig både för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhälle där de ska ta ställning till olika samhälliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket är en litteraturöversikt, är att ta reda på om elever har lågt intresse för naturvetenskap i skolan och i så fall varför. Vidare är syftet att ta reda på vilka förändringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

Hur olika människor lär sig nya kunskaper är högst individuellt, vissa kanske vill lyssna på musik medan vissa behöver absolut tystnad. Det som dock är gemensamt för alla är att det som behövs för att främja lärande är en stressfri miljö där eleven känner sig säker. En lagermiljö är ofta väldigt stressig och påfrestande och är inte en optimal plats för utbildning. En anställd på ICAs lager i Hacksta Västerås skall på en väldigt begränsad tid lära sig att köra truck, packa varor samt hantera ett komplicerat system. Upplärning i denna stressade miljö leder till osäkerhet och större risk för att göra fel.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.