Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade när de fått ta del av en och samma saga utifrån de tre medierande verktygen högläsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollärare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan är viktig i förskolan samt hur den är kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver även språket, didaktiken och hur viktig fantasin är för barnens utveckling och hur den formar människans beteenden. Som teoretisk utgångspunkt för vårt arbete har vi valt sociokulturell teori.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

This is a critical discourse analysis of the conformation of the conflict in Goma, Democratic Republic of the Congo, as constructed by Ekot, a news-show on Radio Sweden. The ambition of this bachelor thesis is to examine the production of a Congolese conflict for a Swedish audience and to find out how the construction differences with and without a reporter in the field. To obtain this purpose the narrative is studied as well as the use of voices that define the conflict. The construction of proximity between Swedish audience and the Congolese event and the meaning of sound to stabilize the formation of discourse within foreign news is examined as well. To conform and explain foreign news it must be put in relation to a starting point.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts.

This study investigates and describes the phenomenon of ?technical tourism?, in the case ofwind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding ofa field which to date has remained largely uncharted.Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect ofthe production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism isbased on concepts within ?Industrial tourism?.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

Utifrån inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans år åtta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna från tre olikaaspekter, kvantitativt, innehållsligt och interaktionellt. Inspelningarnainnehåller också en del med en samtalsledare, för att kunna jämföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen ärinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gång, hur många ord och turer de använder sig av. Deninnehållsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya ämneni samtalet och på det sättet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frågor som kan ge svar som styr samtalet åtett håll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att några deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försockså en diskussion kring frågan varför resultatet ser ut som det gör..

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.