Sök:

Sökresultat:

3996 Uppsatser om Demokratiska samtal - Sida 12 av 267

Den kommunala självstyrelsen : i en föränderlig samhällsorganisation

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Hälsosamtal för att uppnå livsstilsförändring

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att få en effektiv behandling. Motiverande samtal kan användas för att få patienten att hitta sin egen motivation för att uppnå livsstilsförändring samt följsamhet till behandling. Genom en hälsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjärtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hälsosamtal med fokus på motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförändring. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 13 artiklar valdes ut för analys.

Delaktighet och inflytande ur ungdomars perspektiv - När det händer?

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.

Deliberativa samtal i skolan? En studie av verbal kommunikation i den svenska gymnasieskolan

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet.

Motiverande samtal, en metod för livsstilsförändringar som påverkar till viktminskning : -En litteraturöversikt

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades.

Schleiermacher goesto Summerhill : Allmänpedagogiska lärdomar fråndemokratiska skolor

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Hur tar man emot sent anlända ungdomar i gymnasieåldern? : - en studie i en gymnasieskola i Stockholms förorter

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

En hälsoekonomisk utvärdering av alkoholrådgivande samtal : I samarbete med Landstinget Kronoberg

Bakgrund: Denna uppsats är en hälsoekonomisk utvärdering och utförs på uppdrag av Landstinget Kronoberg som överväger att införa ny metod för att förebygga ohälsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebär att patienter får alkoholrådgivande samtal när de besöker primärvården, vilket påvisats resultera i positiva hälsoeffekter. För att möjliggöra ett sådant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hälsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mäta hälsoekonomiska effekter i sjukvården när alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrådgivande samtal i primärvården. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrådgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hälsoekonomiska analysmodellen kostnadsintäktsanalysen använts. Den empiriska datan har hämtats ifrån dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hälsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrådgivande samtal i primärvården inte är lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvårdsperspektiv.

Barnen lyser upp, och börjar berätta : en hermeneutisk studie om att samtala med barn om deras upplevelser inom dramapedagogisk verksamhet.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.

Kan Motiverande samtal användas inom tandvården? En litteraturstudie.

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa..

Skolans demokratiska värdegrund : förutsättning för lärandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Barnet, musiken och den demokratiska människan : En studie om demokratiarbete i förskolans musikaktiviteter

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Skriv kort och få fler att tala - Ett försök med kortskrivande kopplat till samtal

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Vem får beskriva Stockholm? : En studie om vilka som styr och vilka som deltar i huvudstadens offentliga samtal.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten.

Etik och samtal i skolan

I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan påverkas av bl.a. mångkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick på historiska perspektiv och fortsätter med mångkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frågor intervjuade jag tio lärare på två olika skolor. En byskola med få invandrarelever och en förortskola med övervägande invandrarelever.

<- Föregående sida 12 Nästa sida ->