Sök:

Sökresultat:

734 Uppsatser om Demokratiska rättigheter - Sida 23 av 49

MotivationsfrÀmjande : - en kvalitativ undersökning om ledares tillvÀgagÄngssÀtt för att skapa förutsÀttningar som kan leda till motivation hos medarbetare

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utstrÀckning kan pÄverka medarbetarna. Syftet med vÄr undersökning var att fokusera pÄ ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrÄn strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsÀttningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss pÄ motivationsskapande inom omrÄdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig pÄ sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

Europeiska Unionen : En innehÄllslig idéanalys av EU:s demokrati och utveckling

Europeiska Unionens inflytande har stÀndigt ökat och med detta har en aktuell frÄga uppstÄtt, nÀmligen huruvida unionen Àr en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrÄn tvÄ tidpunkter och grundar sig i tvÄ fördrag. Den första tidpunkten Àr Maastrichtfördragets ikrafttrÀdande och den senare Àr Lissabonfördragets ikrafttrÀdande och utifrÄn dessa tvÄ tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnÄ syftet Àr en innehÄllslig idéanalys dÀr Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrÄn demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Det förÀnderliga samhÀllet : En intervjustudie om ett förÀnderligt samhÀlles betydelse för undervisning i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.

Arbetsterapeuters erfarenhet av ett klientcentrerat arbetsÀtt med personer som har afasi: en kvalitativ intervjustudie

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Förslagsverksamhet och dess utformning

I detta arbete studeras hur förslagsverksamhet kan utformas i ett företag eller en organisation och vilka effekter den utformningen kan ha. En kvalitativ fallstudie har utförts pÄ SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ, dÀr platschefen, förslagssekreteraren, fyra remisspersoner och fem förslagsstÀllare har intervjuats för att ge sin syn pÄ förslagsverksamheten. Förslagsverksamhet Àr ett systematiskt sÀtt för ett företag att samla in, utvÀrdera, genomföra och belöna de anstÀlldas idéer. Det finns flera orsaker till varför ett företag vÀljer att ha en förslagsverksamhet, alltifrÄn rent ekonomiska till demokratiska, humanistiska och arbetsmoraliska aspekter kan spela in eller en blandning av alla. PÄ senare tid har förslagsverksamhet blivit alltmer accepterat och fÄtt större betydelse, vilket gör frÄgan om hur den utformas aktuell.

LÀrandemiljö och didaktik : - en fallstudie om en lÀrares didaktiska val ochh dess betydelse för lÀrandemiljön

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

Journalistikens balansgÄng

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att vÀrna om den lagstadgade fria Äsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehÄll ska presentera olika Äsikter mellan vilka allmÀnheten sjÀlvstÀndigt ska kunna ta stÀllning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet pÄ opartiskhet i förhÄllande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar pÄ att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför sÄvÀl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet pÄ opartiskhet mÀtbart tar jag hjÀlp av Jörgen WesterstÄhls tankegods som formulerar tvÄ krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat Ätergiven och för det andra mÄste rapporteringen förhÄlla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utstrÀckning uppfyllde kravet pÄ neutral representation Àn balanskravet.

NATO:s intervention - Just War? En normativ analys av interventionerna i Kosovo och Afghanistan.

VÀrlden har förÀndrats frÄn Kalla krigets stormaktsspel till dagens globaliserade vÀrld, dÀr internationella organisationer spelar en allt större roll i politiken. NATO som bildades i Kalla krigets motsÀttningar har Àndrat fokus frÄn att innan bara ha riktat sin blick mot öst till att idag verka som en global interventionsmakt.Vi har i vÄr normativa uppsats, med utgÄngspunkt i deontologin, analyserat NATO:s interventioner i Kosovo och Afghanistan efter Jus ad bellum-kriterierna som Äterfinns i Just War-teorins första del. Syftet med detta Àr att kunna ta stÀllning till huruvida NATO kan anses vara en legitim aktör i interventionssammanhang. För att kunna presentera ett bredare resonemang har vi Àven valt att kritiskt granska vÄrt teorival ur ett konstruktivistiskt synsÀtt. Det vi sÄledes har kommit fram till Àr att NATO:s interventioner varit legitima, men att organisationen i sig inte kan rÀknas som legitim i detta sammanhang pÄ grund av dess tvivelaktigt demokratiska karaktÀr..

Europeiska Unionens demokratiska underskott : -en textanalys av Lissabonfördraget

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European UnionŽs status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty.The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists.The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights..

Framtida regional indelning

Den svenska lÀnsindelningen hÀrstammar frÄn 1600-talet och fÄ förÀndringar har skett sedan dess, trots att debatten varit hÀftig. Krav pÄ förÀndringar av lÀnsindelningarna har ofta stÀllts, ofta med ansprÄk pÄ att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under Ärens lopp behandlat frÄgan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrÄn vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemÄl har behandlats i utredningarna. Med hjÀlp av Robert A.

Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Den Offentliga Kvinnan : Kampen för den kvinnliga röstrÀttens införande skildrat i Fredrika Bremer-förbundets tidningar Dagny och Hertha, 1900-1919.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats dÀr hon trots sin osynlighet varit konstant nÀrvarande. Att inte kvinnan fÄtt större uppmÀrksamhet har att göra med de normer och vÀrderingar som funnits i samhÀllet rörande genus. Det Àr först nu de senaste femtio Ären som vi kan tala om nÄgon större förÀndring, dÀr kvinnan ses som en mÀnniska, likvÀrdig med mannen. Som framtida lÀrare anser vi det viktigt att Àven lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen dÄ det kan vara lÀtt att falla in det patriarkala samhÀllet som stÀndigt skildras i undervisningen. Med den hÀr uppsatsen har vi fÄtt möjligheten att fördjupa vÄr kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan vÀxt fram och hur hennes vÀg mot sjÀlvstÀndighet sÄg ut, vilka normer och vÀrderingar som hon kom att kÀmpa mot.

Den lojala kunden ? finns den? : Vilka faktorer pÄverkar kundens attityd och beteende och leder dessa faktorer till butikslojalitet?

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.

Samtalsdemokrati i Göteborg ? En demokratiteoretisk analys av Dialog Södra Älvstranden

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsĂ€kerstĂ€lla ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvĂ€rsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.GenomgĂ„ende har beslutsfattarna enligt vĂ„r tolkning av material i tidsskriften VĂ„rt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig pĂ„ Göteborgs Stads intressenter. Tecken pĂ„ ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gĂ„ng har funnits. Arenor dĂ€r intressenter som exkluderats frĂ„n de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen Ă€ndĂ„ fritt har fĂ„tt uttrycka sina Ă„sikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Utopi eller verklighet? : En studie om lÀrares uppfattningar kring elevinflytande

Syftet med den hÀr studien var att belysa hur lÀrare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhÄllande till det demokratiska lÀraruppdraget samt till de möjligheter och svÄrigheter, som finns i anknytning till tillÀmpningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi intervjuade lÀrare med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lÀrarna upplevde elevinflytande som medbestÀmmande och trots att eleverna gavs tillfÀlle till elevinflytande pÄ olika sÀtt tog de denna chans i varierande grad. LÀrarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svÄrigheter med tillÀmpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns nÄgot direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid Àmnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det nÄgot som skedde efter varje lÀrares tycke.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->