Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

The aim of this study is to examine some teachers and assistants? perception of conditions for students? democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students? opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten.Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.