Ja.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

The aim of this study was to investigate preschool teacher?s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers. The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept.

Vår studie behandlar området ledarstilar där teorin baseras på Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka är den auktoritära ledaren, den demokratiska ledaren och låt-gå ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie där vi har berört både attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel är ledarstilen medan de beroende variablerna är attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett häfte med frågor angående scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle.Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten. Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati.Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar..

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Många organisationer idag har insett värdet av att styra genom värderingar. Trots seriösa försök är det ändå många som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrån befintlig litteratur analysera innehållet i och villkoren för tänkbara processer, varigenom gemensamma värderingar kan skapas i en organisation. Vår studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen är en analyserande process, vilket gör att ett kort svar på vårt syfte är omöjligt att ge.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen isamhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål ochriktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och allamänniskors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gällerämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av kränkningar och diskriminering..

Strategiska beslut kan för många företag vara en problematisk process. En beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

Summering. Vi har alltså läst mer än 3000 artiklar. Tre tidningar, tre orter, tre valrörelser. 61 av artiklarna handlade om Sverigedemokraterna, och det är runt dem som detta arbete kretsat. Frågan vi ställde oss var: Sköter journalisterna sitt demokratiska uppdrag?.

Vår fallstudie anknyter till problematiken kring hur medierna uppfyller sitt demokratiska uppdrag under krigsrapportering. Till exempel huruvida man sakligt och oberoende informerar, granskar och kommenterar de händelser man rapporterar om..