År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hållbara stadsutvecklingen förändrar staden och vad detta kan innebära för stadslandskapet och stadslivet. Syftet är att undersöka vad som sker i spåren av den rådande stadsutvecklingsdebatten med fokus på trender för hållbar stadsutveckling i Paris.Arbetet är uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrån ett generellt perspektiv. Här beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta områden för Paris vilka är mobilitet, densitet och biodiversitet.

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt själv målar upp med våra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det är omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i världen och ta del av allt så man måste lita på att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad händer runtom i världen. Jag tänkte granska medias roll som maktfaktor. Titta på det problem som kan uppstå när man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister står inför när de ska beskriva den så kallade verkligheten.

Ett av vattendirektivets mål är att engagera allmänheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige försöker man på många platser uppnå detta genom att bilda vattenråd för de lokala vattenförekomsterna. Det finns en osäkerhet kring hur exakt dessa ska fungera och frågan är om de verkligen är lösningen på medborgarengagemanget. Med hjälp av en enkät som skickats ut till ett vattenråd önskar den här studien ge underlag för att diskutera och om möjligt ge svar på om vattenråd är lösningen på hur allmänheten ska engageras. Utöver den stora frågan diskuteras även hur kommunikationen fungerar inom vattenrådet och mellan vattenrådet och några olika aktörer samt vilken roll vattenrådets samordnare har.

Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 harfrågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersomdemokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasättahur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftetmed studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning iförhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraftutifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger påintervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fickbeskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolansdemokratiuppdrag.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

On the 13th of June 2005 the Minister of Defence, Leni Björklund, was subjected to a formal complaint addressed to the Committee on the Constitution concerning her handling of a specific co-operation project with France. The project concerned the development of a technology demonstrator for an UCAV called Neuron. The reason for the complaint was that the Minister of Defence had failed to present the project to the parliament and thus bypassed a parliamentary decision. Such negligence might be considered unlawful under the Swedish Constitution. The issue became public during an unscheduled meeting with the Committee on Defence, a meeting that was arranged at the request of the Minister of Defence.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.