Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ?trampa? på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande beroende på när, var och hur de används.

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor.Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det.

Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa".

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år.Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras?Metoden som använts är diskursanalys.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.