By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ?make? democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed.

Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Den teoretiska utgångspunkten är utformad genom tidigare forskning på området, där särskilt Lipsky (1980), Korsell (2003) och Sahlin (1994) ansetts tillämpbara. I denna utgångspunkt är stereotypföreställningar av relevans och ärenden kan delas in i kategorier. Klientelet simplifieras därmed och görs till en del av föreställningar om en viss stereotyp, vilket sedan kan påverka utfallet, alltså om ärendet vidarebehandlas eller ej. Detta medför ett rutinbaserat arbete där effektivitet lättare kan uppnås.Studiens resultat stämde väl överens med den tidigare forskningen och därmed utgångspunkten, och indikerar att selektionen ibland sker genom en indelning av lätta och svåra ärenden. De lätta selekteras fram för att påvisa åstadkommet resultat.

Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Växjö kommun är just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanställa hela IT-organisationen för att göra servicen för anställda och medborgare bättre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammaställa IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar är Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förändringar har önskemålet om ett enklare sätt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället.

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ?trygga konsumenter som handlar hållbart?.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror.