Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan är en del av samhället och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhällslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. Då skolans verksamhet lägger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tänkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lärandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhället.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class.

Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Vår studie behandlar området ledarstilar där teorin baseras på Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka är den auktoritära ledaren, den demokratiska ledaren och låt-gå ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie där vi har berört både attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel är ledarstilen medan de beroende variablerna är attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett häfte med frågor angående scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.