Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden ? demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

SammanfattningStudien utgår från Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers känsla av sammanhang i sitt lärande utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att det salutogena synsättet/förhållningssättet genomsyrar lärandet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som meningsfullt? Är det salutogena synsättet mer vedertaget i någon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det någon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Enkätundersökningen genomfördes i fem olika klasser på olika nivåer där urvalet bestod av 140 elever inom vård- och omsorgsutbildning. Enkäten bestod av påståenden utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som användes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), Lärling och VOS (en klass med elever med svenska som andraspråk) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lärandet.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman.

I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för associationer och känslor till muntlig framställning? Hur mycket spelar elevernas självkänsla och självförtroende in vid muntlig framställning? Hur ser de på sin egen förmåga som talare? Denna studie fokuserar på elevernas egna tankar, känslor och syn på muntlig framställning.Syftet är att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framställning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talängslan.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten.

Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete.Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.