År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools? role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels ? since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg?s stages of moral development (with teachers? evaluations of students? capacity as a reference point of the students? actual level of moral development) as well as on Kieran Egan?s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different ?shapes of understanding?).

Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 harfrågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersomdemokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasättahur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftetmed studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning iförhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraftutifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger påintervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fickbeskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolansdemokratiuppdrag.

On the 13th of June 2005 the Minister of Defence, Leni Björklund, was subjected to a formal complaint addressed to the Committee on the Constitution concerning her handling of a specific co-operation project with France. The project concerned the development of a technology demonstrator for an UCAV called Neuron. The reason for the complaint was that the Minister of Defence had failed to present the project to the parliament and thus bypassed a parliamentary decision. Such negligence might be considered unlawful under the Swedish Constitution. The issue became public during an unscheduled meeting with the Committee on Defence, a meeting that was arranged at the request of the Minister of Defence.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

VET HUT!Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare.

Sammanfattning Inom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Titel: Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsämne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dessnyhetsvärde.Författare: Desiré CichyOmfattning: ca. 18700 ord, inklusive bilagaUppdragsgivare: Mathias A. FärdighHandledare: Mathias A. FärdighKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapKursansvarig: Ingela WadbringTermin: Vårtermin 2011Syfte: Att utifrån ett normativt perspektiv, undersöka hur journalister på Göteborgs-Posten och GT upplever uppgiften att enligt yrkesnormerna rapportera om en skandal ochvärdera dess nyhetsvärde.

Idag byggs det i städer allt oftare med hållbarhet i åtanke. Allteftersom forskare hittar nya sätt att mäta konsekvensen av vår slösaktiga livsstil blir risken med klimatförändringar ett faktum. Därför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hållbarhetsprojektet i landets historia, Norra Djurgårdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mål att sänka emissioner och energianvändning genom att bygga system för källsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lätt tillgänglig kollektivtrafik. Men då begreppet hållbarhet är relativt nytt genomgår den en ständig bearbetning och utveckling.