Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

PÄ grund av ett intresse för de olika metoder som anvÀnts för att kunna arbeta pÄ ett effektivt sÀtt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten Àr, pÄ grund av sina avskiljande metoder, unik jÀmfört med andra ungdomsverksamheter. StrÀnga och klara regler samt direkta ÄtgÀrder Àr nÄgra av de avskiljande metoderna. DÄ syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn pÄ hÀlsofostran, och tillÀmpningen av demokratisk vÀrdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

Den hÀr studien Àr baserad pÄ diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgÄr ifrÄn det faktum att sprÄk Àr förÀnderligt över tid och att alla begrepp i sig Àr tomma och behöver andra begrepp för att fÄ sin betydelse. Genom att anvÀnda denna teori försöker vi fÄ fram innebörden av begreppet demokrati och synen pÄ hur en demokratisk mÀnniska skall vara i tvÄ lÀroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jÀmförs och diskuteras senare. I Lgr 69 fÄr begreppet demokrati sin betydelse genom att stÀllas i relation med samhÀllet medan det i Lpo 94 Àr genom individuella vÀrden.

Enligt skollag och lÀroplan ska skolan vara demokratisk bÄde till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna sjÀlva upplever sin vardag nÀr det gÀller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med elever frÄn Är fem till nio. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med elever frÄn Är fem till nio. För att lÀttare prata med eleverna om rÀtt frÄgor genomfördes en förstudie i form av en enkÀt i sex klasser.

Examensarbetet AuktoritÀr-, demokratisk- eller lÄt-gÄ? En studie av tre gymnasielÀrares ledarroller behandlar lÀrares ledarroller. Vi har utgÄtt frÄn ett centralt begrepp, ledarroller. I vÄr studie valde vi metoderna observation och intervju, dÄ vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielÀrare. De tvÄ metoderna visar tillsammans lÀrarnas synsÀtt och vÄrt synsÀtt pÄ hur ledarrollen tar form i klassrummet.

Uppsatsen handlar om möjligheten till demokratisk bildindexering. Den traditionella intellektuella indexeringens representation av tolkande bildattribut och av aboutness brister. Hur skulle dÄ anvÀndares egna bildbeskrivningar konstrueras och vilka aspekter av bilden skulle beskrivas? En experimentell metod har valts dÀr 22 deltagare instruerats att skriva en bildtext, en innehÄllsbeskrivning och en beskrivning av upplevelsen av tre fotografier. Deltagarna beskrev bilderna med viss likhet i konstruktion oavsett bild.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

The purpose of this study was to describe experiences in daily social life of parents of children with psychotic illness. Five parents with long-term experience of psychotic illness have been interviewed. The frame of reference in emotion theories of Thomas Scheff and Randall Collins have been used to analyze the results. The study is qualitative and has a phenomenological approach to shed lights of meanings in daily social life. The following meanings was found: Openness with certain reservation shows that honesty is important for the feeling of solidarity, Social expectations in daily life describes the parentsÂŽown expectations as well as expectations from others.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chåvez ledarskap utifrÄn teorier om ledarskap. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur Chåvez ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förÀndrats över tiden och om han anpassade sitt ledarskap. AvgrÀnsningen innebar att bara Chåvez ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterÀra kÀllor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsÀtt och kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet visade att Chåvez i sitt ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritÀr, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.

Det övergripande syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera om och hur matematiklÀrandet kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt tvÄ metodologiska angreppssÀtt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det Àr till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen frÄn schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. NÄgra av vÄra viktiga slutsatser Àr att det Àr till andrasprÄkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara sprÄkutvecklande samt att det Àr av största vikt att andrasprÄkselever fÄr utveckla sitt modersmÄl samtidigt som de utvecklar andrasprÄket. En annan slutsats Àr att det inte Àr till samhÀllets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen frÄn förberedelseklassens schema..

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..