Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid Luleå kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgängligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed stråket Smedjan ? Sundsgården i Luleå kommun samt att ta fram förslag på åtgärder som krävs för att stråket ska bli tillgängligt för alla. Detta stråk har Luleå kommun bedömt som ett primärt stråk eftersom många äldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta stråk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikhet och delaktighet i samhället.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Studien fokuseras på följande frågor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark. SYFTE Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision. ? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet? ? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade. Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

Gränsöverskridande försäkringsavtal har fått en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad på försäkringsområdet. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende gränsöverskridande försäkringsavtal. De regelverk i svensk internationell privaträtt som idag aktualiseras vid fastställandet av tillämplig lag på gränsöverskridande skadeförsäkringsavtal är lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (1993 års lag) och lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). Då Romkonventionen är det enda gemenskapsinstrument som är i formen av ett fördrag pågår det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen är av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor sannolikhet kommer att ersätta Romkonventionen.