Sökresultat:
938 Uppsatser om Demokratisk medborgare - Sida 37 av 63
Elevinflytande - Pupil participation
Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola.
Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.
Lärarstudenters barnrättskompetens : Belyst ur två rationaliteter
Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt.
Valet inför valet : En studie om hur svenska förstagångsväljare väljer att ta del av politisk information
Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.
Satsa brett! Att nå ut med budskap om kost och goda matvanor
Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.
Tyska språket inom den svenska turismbranschen : En studie av språkbruk i svensk turism
Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.
En berättelse är som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturläsning på tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande
funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna
att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer.
Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning:
efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk
vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och
läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen
är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan
man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan?
För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och
läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har
jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av
klassernas läsloggar.
Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det
postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk
kompetens.
En berättelse är som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturläsning på tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.
En Demokratisk Utmaning : Högerpopulism i Danmark, Sverige och Norge
Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.
Att göra demokrati : En kartläggning av forskningen om Botkyrkas demokratiarbete
By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ?make? democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed.
Det är kvantitet istället för kvalitet : En intervjustudie med personer verksamma i selektionsprocessen vid skattebrott
Den teoretiska utgångspunkten är utformad genom tidigare forskning på området, där särskilt Lipsky (1980), Korsell (2003) och Sahlin (1994) ansetts tillämpbara. I denna utgångspunkt är stereotypföreställningar av relevans och ärenden kan delas in i kategorier. Klientelet simplifieras därmed och görs till en del av föreställningar om en viss stereotyp, vilket sedan kan påverka utfallet, alltså om ärendet vidarebehandlas eller ej. Detta medför ett rutinbaserat arbete där effektivitet lättare kan uppnås.Studiens resultat stämde väl överens med den tidigare forskningen och därmed utgångspunkten, och indikerar att selektionen ibland sker genom en indelning av lätta och svåra ärenden. De lätta selekteras fram för att påvisa åstadkommet resultat.
PeopleFinder - En Silverlight webbapplikation
Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Växjö kommun är just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanställa hela IT-organisationen för att göra servicen för anställda och medborgare bättre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammaställa IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar är Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förändringar har önskemålet om ett enklare sätt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.
Knut Wicksell : Nyttan som etik för ett modernt samhälle
Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället.
Trygghet i det offentliga rummet : en studie av de faktorer som påverkar trygghetsupplevelsen
Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs
som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen.
Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men
detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör.
Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.
Regeringens nya konsumentpolitiska mål : Hushållens konsumtion och den hållbara utvecklingen
Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ?trygga konsumenter som handlar hållbart?.
Att leva i glesbygd: vilka möjligheter och hinder finns det?
Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i glesbygd? På vilket sätt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.