Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur ledningen och de anställda i två olika organisationer som använder relativt hård och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns några skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anställda är med styrningen samt om deras osäkerhetstolerans har något med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort två små fallstudier i två olika organisationer som fick representera de två olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda på de anställdas uppfattningar till vår undersökning utformade vi en enkät. Vi upptäckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anställda och ledare, i detta fall främst i organisationen med den hårdare styrningen.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas.Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex.

Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet.Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett ämne för offentlig debatt och åsikterna har varit många och delade. Det finns flera obesvarade frågor och situationen är komplex. Behovet av kunskap i ämnet ses därför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framställning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i Umeå upplever.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestående av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgå från fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivå. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förändra samhället, något som aldrig tidigare skett i samma utsträckning. Gorbatjovs personlighet och inre värderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krävde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av våld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att åtminstone hoppas på något bättre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förändring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa.

Vi lever i ett mångfaldssamhälle där alla medborgare ska ha rätt till lika service från förvaltningen. När förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet måste man beakta mångfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frågan är om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativärden fått stå tillbaka för ekonomiska värden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt Försäkringskassan, gjort för att möta invandrare.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag..

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners webbplatser..

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.