Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union.In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia.

SammanfattningEn utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

De första allmänna parkerna skapades på privata initiativ. Länge handlade parkförvaltning främst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen på parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskärnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gågator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. Många offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmänheten i beslutsfattandet, detta gäller i högsta grad även grönytor. Aktivt medborgardeltagande är en framgångsfaktor i många projekt.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

The purpose of this essay is to examine Egyptian university students´attitudes about the Egyptian education system´s ability to support a democratic process in Egypt. In order to carry out my study, scientific books and articles have been read and interviews have been made among Egyptian university students. The interviews contained questions about the Egyptian education system´s impact on the democratic process in Egypt and which impact the Egyptian education system has had on the Egyptian revolution.The conclusion drawn from my study is that Egyptian university students find the contemporary Egyptian education system based on authoritarian rules and with a lack of democratic values. The Egyptian university students believe that to establish democratic institutions in Egypt, the Egyptian citizens need a better understanding about democratic values. However, some of the students believe that the democracy that should be established in Egypt, must be based on Islamic values and to succeed with that, Islamic studies must play a greater part in the Egyptian education.When it comes to the Egyptian education system´s impact on the Egyptian revolution the Egyptian university students´opinions were somehow divided. .

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..