Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga medborgare..

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Den inre marknaden inom europeiska unionens gränser innebär många möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten välja att etablera sig eller sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast väl, men naturligtvis kan problem ibland uppstå med tolkningen av gällande regler.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.